Hela Relationer

Nu har vi kommit fram till nästa tankestil: Global – Detalj

Hur hanterar vi människor information på olika sätt?

När vi tänker, kommunicerar och lär oss saker så börjar vissa av oss med helhetsbilden för att sedan ta sig nedåt i detaljernas värld, medans andra först vill ha kännedom om detaljer för att sedan sakta men säkert bygga upp sin förståelse för helheten.

Detta ger oss två riktningar att tänka och resonera, Deduktivt tänkande som börjar från helhetsnivå och resonerar sig ned i detaljer

– du ser skogen men inte träden.

Induktivt tänkande, som börjar från detaljnivå och bygger sin förståelse för helheten

– du ser inte skogen för alla träden.

Tankestilar är situationsberoende

I vårt språk använder vi ofta fraser som, han ÄR si, eller hon ÄR så, detta leder tyvärr till att vi ofta kategoriserar och sätter etiketter på varandra istället för att vara nyfikna på hur just du tänker och känner i just den här situationen.

En av de aspekter som jag gillar med tankestilar är att de skiftar beroende på situation. Om jag exempelvis i en situation använder mig av tankestilen induktivt tänkande kan jag i nästa situation använda mig av deduktivt tänkande.

Vilka frågor kan vi ställa för att ta reda på hur en person tänker i en viss situation?

Dr Michael l Hall och Bob Bodenhamer rekommenderar i sin bok, Figuring out people, två frågor:

– Vad vill du veta först när du hör om någonting nytt? (Helhetsbilden eller detaljer?)

– Om vi skulle arbeta tillsammans i ett projekt, vad är viktigt för dig att veta först då, helhetsbilden eller vill du ha alla detaljer?

När jag köpte båt – Stora penseldragen först, det deduktiva tänkandet

Jag och min familj flyttade för några år sedan till Hässelby Strand till en fantastisk etage-lägenhet med utsikt över Mälaren.

När vi flyttade in och såg alla båtar som åkte fram och tillbaka på Lambarfjärden så väcktes min lust att själv ha en båt. När grannen, en dag, frågade mig om jag ville köpa hans båt, så behövde inte jag någon betänketid alls för att fatta ett beslut, jag köpte båten dagen efter.

Jag var väldigt nöjd med mitt köp …. i en månad, då började motorn krångla och den inte bara krånglade, den gick sönder.

Jag tvingades nu ned i detaljernas värld, jag studerade sprängskisser över motorn. Jag köpte motordelar på nätet, jag skruvade isär motorn och renoverande den och idag 2 år och oändligt många detaljer senare använder vi båten och är nöjd med den.

I detta beslut använde jag mig av deduktivt tänkande, jag tänkte först på helheten innan jag tog mig ned i detaljernas värld.

När jag skulle besluta mig för ett samarbete – Detaljerna först, Det induktiva tänkandet

Jag fick alldeles nyligen en fråga om jag vill köra en kurs tillsammans med en vän i Dalarna, Wow vad kul var min första tanke och jag tackade i princip ja på stående fot.

Innan jag berättar vidare vill jag tillägga att jag ofta i mitt liv har tackat ja till saker utan närmare eftertanke, och ofta efteråt haft en malande oroskänsla i magen.

Jag har plockat upp från mina viktiga vuxna att det är superviktigt att vara tillags och att det är negativt att uttrycka egna behov.

Jag har värdesatt tankestilen att se till helheten precis som min far – Jag har precis som han tänkt att de som månar om detaljer är “om sig och kring sig” det vill säga de är “krångelpellar”.

Därför har jag ofta tackat ja till saker utan att fråga så många detaljfrågor …. Nu har jag upptäckt att det är det jag egentligen vill. Jag behöver detaljer för att fatta ett bra beslut.

Tillbaka till exemplet: När jag en stund senare skulle gå och lägga mig för att sova kom alla detaljfrågor som ett brev på posten och pockade på min uppmärksamhet. Detaljfrågorna påverkade min sömn. Jag låg sömnlös till 2 på natten och ältade dessa frågor i min tankeverksamhet …

• När kommer kursen hållas
• Hur ska vi sköta fakturering?
• Hur ska vi resa dit på ett coronasäkert sätt?
• Var kommer kursen hållas?
• Hur gör vi för att corona anpassa utbildningen?
• Vilka säkerhetsåtgärder vill jag ha?
• Jag vill att alla ska ha visir i kurslokalen
• Jag vill att vi är noga med hur vi corona-anpassar utbildningen
• Vilka ska gå kursen?
• Vad kommer den kosta?
• Vad är min roll under kursen?
• Vad är min väns roll?
• Hur ska vi bo när vi är där?
• Vad är viktigt för mig när vi kör kursen?
• Vilka delar av kursen ska jag köra?

Jag insåg efter den sömnlösa natten att jag i situationer som denna vill veta många detaljer för att kunna fatta ett bra, tryggt och väl övervägt beslut som känns bra i magen och att det är ok att vilja ha detaljer.

Ytterligare en tankestil … Abduktivt tänkande

Vissa människor tänker och resonerar i vissa situationer mer med hjälp av liknelser och metaforer än att tänka och resonera induktivt eller deduktivt. De förstår någonting nytt genom att jämföra det med någonting bekant som de redan förstår – Skogen är ju precis som ett familjesystem, varje del är beroende av de andra delarna.

Gregory Bateson (Kommunikations & Systemteoretiker) beskrev detta tankesätt som Abduktivt tänkande, istället för att tankemässigt röra sig horisontellt på en skala mellan de stora penseldragen på global nivå till skruvar & muttrar på detaljnivån, så rör man sig i tanken sidledes. Abduktion dyker upp i slogans, ordspråk, berättelser, myter och liknelser.

Mycket av Batesons kreativa tänkande hade sitt ursprung i Abduktivt tänkande och att världen eller i alla fall hans värld INTE ALLS kunde separeras i fristående detaljer utan hänger ihop i otaliga system.

(OBS Det finns fler definitioner på Abduktivt tänkande och detta är Batesons, Halls & Bodenhamers definition)

Varför kan tankestilar vara intressant att ha kännedom om?

Att lära sig mer om tankestilar har gjort att jag förstår mig själv bättre och inte klankar ned på mig själv för att jag tänker och resonerar på ett visst sätt i en viss situation, jag har skapat en sundare inställning till mig själv

Dessutom har jag verktyg för att förstå andra människor bättre, jag har mer fördrag med dem om de tänker och resonerar annorlunda än mig i vissa situationer, jag kan till och med uppskatta det och bli nyfiken på deras perspektiv i situationen.

Att lära sig tankestilar gör att du kan prata samma språk som de du möter och på så sätt öka din chans att relatera på “rätt” sätt med en person i en viss situation, detta är en av nycklarna till att skapa och hela relationer.

Hur kan jag träna på tankestilen Global – Detalj (Metaforer)?

Du kan träna på denna tankestil genom att prata om ett ämne med en vän och se var på skalan mellan global och detalj ni börjar er diskussion och träna på att röra er tankemässigt mellan de olika nivåerna.

Exempelvis om jag skulle beskriva var jag befinner mig just nu och börja på detaljnivå och ta mig upp till global nivå.

• Jag befinner mig i farfars stol som han köpte 1940.
• Jag befinner mig i Gammelstugan
• Jag befinner mig i Segersta
• Jag befinner mig i Bollnäs kommun
• Jag befinner mig i Hälsingland
• Jag befinner mig i Norrland
• Jag befinner mig i Sverige
• Jag befinner mig i Europa
• Jag befinner mig på Norra halvklotet
• Jag befinner mig på Tellus
• Jag befinner mig i vårt Solsystem

Träna på att röra dig upp och ner i abstraktionsnivåer och möt människor där de är i skalan mellan detalj och global sortering.

Du kan också träna på abduktivt tänkande genom att tänka sidledes i metaforer, och egentligen röra dig flexibelt upp och ned och åt sidan samtidigt, för er som vill veta hur kan titta på Gregory Bateson dokumentären – “An ecology of mind“

• Jag befinner mig i farfars stol som han köpte 1940
• 1940 var vi mitt i ett brinnande andra världskrig
• Det var många som drömde om att få fred och lugn och ro
• Tänk vad skönt att få lugn och ro och vara på ett spa och läsa och njuta
• Jag bor en gång per år på Nynäshamns Spa och sätter mina årsmål
• Tänk att ha ett skönt ställe att fundera kring framtiden på och skapa sin riktning för livet
• Vilken riktning i livet har du?

Träna gärna på att vara flexibel i ditt tänkande och möta andra människor där de är eller som Shelle Rose Charvet säger, möt människor på deras busshållplats och sedan ta med dem dit du vill.

Vi fortsätter på temat tankestilar och har nu nått fram till Nr 27 i Michael Halls och Bob Bodenhamers bok, “Figuring out people”

Reflektiv – Aktiv (Tankestil nr 27 – Somatisk respons)

Denna tankestil kan illustreras via en skala från att vara inaktiv via reflektiv, aktiv till reaktiv.

Denna tankestil handlar om att vi människor processar information olika snabbt och responderar olika snabbt. Vissa responderar snabbt och kvickt utan betänketid och har i vissa givna situationer en aktiv tankestil.

De som har en aktiv tankestil agerar så fort de har tänkt på en sak, de vill inte fundera, de vill agera. De personer som har denna tankestil som en drivande och genomgående tankestil tänker ofta om sig själva som “doers”.

De får saker att hända, de är ofta entreprenörer och de skapar ofta sin verklighet och ibland kan det bli fort och fel, men det händer i alla fall saker. De tar tjuren vid hornen.

Du kan höra denna tankestil i deras tal, de har ofta korta meningar som innehåller många verb: Nu kör vi, gör bara gör, varför vänta, nu, på en gång, får det överstökat, ta initiativ, vad väntar du på?

De är ofta otåliga och talar fort och rör sig mycket och klarar inte av att sitta still allt för länge.

När denna tankestil överanvänds så blir de överaktiva, de tänker inte alls, de hoppar direkt in och bara kör, de agerar, de har en impulsiv och reaktiv tankestil.

Andra människor hanterar information långsammare och mer eftertänksamt och har i vissa situationer en reflektiv tankestil.

De som befinner sig på denna ände av skalan vill tänka igenom saker innan de agerar, de gillar inte fort och fel. Att fundera och reflektera och planera innan de agerar är någonting som dessa personer gillar.

De gillar att tänka igenom eventuella risker och vara på säkra sidan innan de agerar.

Du kan känna igen de personer som har denna tankestil på deras ofullständiga meningar, verb som görs om till substantiv, långa och invecklade meningar. De analyserar och behöver eller måste förstå innan de agerar.

Vanliga ord och fraser är: låt oss tänka på detta, nu när vi har analyserat detta så …, vi kanske ska överväga att …,

Längst ute på extremen av denna tankestil hittar vi dem som inte tänker just så mycket alls, det händer liksom ingenting de prokrastinerar och skjuter upp, de är inaktiva.

För att ta reda på var i skalan som du befinner dig mestadels av tiden så kan du fundera på följande frågor.

1. När du är i en grupp, agerar du snabbt och tar kommandot eller gör du en detaljerad analys av alla om och men innan du agerar?
2. Hur hanterar du vanligtvis när du ställs inför någonting nytt och okänt?
3. Hur gammal var du när du började tjäna egna pengar? (Roger Dawson har frågat denna fråga i hundratals jobbintervjuer och hittat en korrelation mellan att vara ung och tjäna ihop sina egna pengar och att ta mer initiativ och se mer möjligheter än nödvändigheter)

En episod när jag var ung får tjäna som exempel

När jag och min bästa kompis var i 18 års åldern var vi riktiga drömmare, vi funderade ofta över de stora frågorna i livet, finns Gud, vad är meningen med livet, vi kunde sitta i bilen och diskutera till klockan blev 3 på natten och ofta kom vi fram till att det kan vara på ena eller andra sättet, det fanns inga tydliga svar på vad som var rätt och vad som var fel.

En kväll hade vi varit i Tyresö Centrum och vandrat runt och diskuterat och funderat över livets alla gåtor. Vi pratade om att vi hade kompisar som kanske egentligen hade rätt, eller hade de fel, det kunde vara på båda sätt. Oavsett så gick vi där och funderade på om de som bara agerade, drack, raggade tjejer, slogs och levde utan att tänka, tänk om de hade rätt?

Vi funderade och funderade och helt plötsligt hörde vi en bil som körde riktigt fort och tutade och tvärnitade precis vid oss, det var våra reaktiva kompisar som körde sin flakbil i 100km i timmen på en 50 väg och de sa bara hoppa upp på flaket … vi hann inte fundera, vi hoppade upp på flaket och iväg bar det i 100 km i timmen och vi gapskrattade och sedan släppte de av oss och vi återtog vårt funderande …. vad hade precis hänt?

Ett sätt att förklara vad som hänt var att en reflektiv på gränsen till inaktiv tankestil hade mött en aktiv på gränsen till reaktiv tankestil och kombinationen var härlig

Vilken ände på skalan känner du mest igen dig?

Härligt, nu har vi kommit en bit in på upptäcktsresan av vår karta av verkligheten och nu är vi framme vid våra olika tankestilar och det är ett ämne som ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

Tankestilar är enkelt uttryckt ett sätt att förklara våra mänskliga olikheter på.

Det finns mängder av olika förklaringsmodeller för att förstå våra olikheter. Vi människor har försökt förstå oss själva och andra i alla tider, Astrologin är exempelvis en urgammal kunskap som förklarar hur stjärnornas position vid vår födelse påverkar oss och våra egenskaper.

Auyrveda är en minst 7 000 år gammal indisk hälsovetenskap, som betyder ”kunskap om livet” och innehåller bland annat förklaringsmodeller över våra kroppstyper, Vata, Pitta och Kapha.

Den Grekiska filosofen, Empedokles, förklarade människans olikheter och olika temperament som knutna till varsin kroppsvätska, sangviniskt (blod) kännetecknar ett livligt och sorglöst temperament, koleriskt (gul galla) ett hetsigt temperament, flegmatiskt, (slem) ett trögt och sävligt temperament och melankoliskt (svart galla) ett känsligt och djupsinnigt temperament.  

Femfaktorsteorin/Big five/OCEAN (Kärt barn har många namn) är ytterligare en intressant modern förklaringsmodell som beskriver fem olika mänskliga drag som särskiljer oss människor I denna teori har men sett störst olikheter på följande skalor av Öppenhet, Samvetsgrann, Extraversion/Extrovert, Tillmötesgående, Neurotism.

Jag har landat in i att vår omvärld är så komplex att vi inte kan förstå den fullt ut, eftersom vi är i den och en del av den, jag tror också att vi människor är så komplexa att vi inte ryms i en modell och att alla modeller egentligen är falska eftersom det just är en modell.

Modellen är aldrig verkligheten, meny är inte maten, skissen är aldrig motivet, ritningen till en byggnad är inte byggnaden och vår karta av verkligheten är inte verkligheten.

Trots att en modell inte är verkligheten kan en förklaringsmodell ändå ge mig någon slags trygghet, någonting att hålla mig i när min hjärna söker svar, och försöker förstå och navigera i verkligheten och en av de bästa modellerna jag har funnit är just, Tankestilar.

Min lärare och mentor, Dr L Michael Hall, har skrivit en mycket intressant bok om tankestilar, tillsammans med Bob Bodenhamer, Figuring out people.

Michael och Bob kategoriserar i boken våra olika sätt att tänka på i fyra huvudkategorier

1. Kognitiva tankestilar (Hur vi tänker)
2. Emotionella tankestilar (Hur vi känner)
3. Konativa tankestilar (Hur vi väljer)
4. Semantiska tankestilar (Hur vi skapar mening)

Våra tankestilar fungerar som varseblivnings/perceptuella filter som hjälper oss att sila ut det viktiga i bombardemanget av sinnesintryck. Vi silar enligt Michael och Bob alltså ut information mentalt, emotionellt, konativt (hur vi väljer) och semantiskt (hur vi ger mening till våra intryck)

Tankestilarna kallas Metaprogram i boken eftersom de äger rum “Meta” till, eller ovanför de primära upplevelserna. Vi tänker om våra upplevelser, vi känner om våra upplevelser, vi väljer baserat på våra tolkningar av våra upplevelser och vi ger mening till våra upplevelser.

Kognitiv-Tankestil nummer 1 – Representationsfilter

Jag tänker börja beskriva det första Metaprogrammet i boken “Figuring out people”, Representationsfilter.

Vi människor går om kring från dag 1 som mänskliga dammsugare av intryck, tänk dig ett lite barn, se det fram för dig, vad gör det lilla barnet?

Barnet smakar på sin omgivning, det upptäcker sin omgivning, de tar in information via sina fem sinnen och det fortsätter vi med hela livet, vi tar in massor av information via vår syn, hörsel, känsel, lukt och smak.

Om det nu är så att vi tar in information via våra fem sinnen, hur gör vi då när vi plockar fram ett minne och minns, hur tänker vi på minnen?

Vi återpresenterar våra minnen inom oss på samma sätt som vi tar in dem, via bilder, ljud, känsel, lukt och smak, det är som om vi har en inre biograf där vi åter-representerar och visar upp minnen och fantasier för oss själva, det bildar grundstrukturen i våra tankar.

Sedan har det visat sig att vi människor i olika kontexter och sammanhang har olika lätt att se minnesbilder, höra ljud inom oss, eller känna inre känslor, det är som om vi har tränat olika mycket på de olika sinnes-kanalerna.

Men hur tar detta sig uttryck i verkliga livet och vem bryr sig?

Jag tänkte beskriva ett exempel på hur Metaprogram 1 – Representation kan visa sig i vardagen hos familjen Olsson i kontexten “att renovera”.

När min fru visualiserar en renovering men jag känner inte igen mig

Min fru är väldigt väldigt duktig på att se bilder inom sig i renoveringssammanhang och hon kan se hur vårt kök kommer se ut när allting är färdigt, medans jag inte ser någonting på min inre biograf, jag känner mer på min inre biograf och jag känner ett starkt obehag inför en stundande renovering med en massa oljud och jobbiga känslor.

Här krockar vi i vår kommunikation, när hon pratar med mig har hon en tydlig bild i sitt huvud av vårt färdigrenoverade kök, medans varje ord hon säger bygger på min känsla av oljud och jobbiga känslor.

Även fast ordutbytet för någon annan säkert låter vettigt och helt förståligt så pågår helt olika saker på våra inre biografer, därför har min fru börjat rita på papper för mig vad hon ser i sitt inre och detta gör att jag kan förstå hennes inre bild samtidigt som jag börjat förklara vilka känslor av obehag jag spelar upp i mitt inre och att jag förstärker det med en ljudmatta av renoveringsljud och obehagliga minneskänslor från våra tidigare renoveringar när jag nästan gick in i väggen av utmattning.

När vi förstår vad som pågår i våra inre och vilka ord som triggar oss så har vi närmat oss varandra, vi kan nu kommunicera om renoveringar på ett mycket mer effektivt sätt än innan.

Så vad har hänt?

Innan vi började med att berätta om våra respektive inre bilder, ljud och känslor, utgick vi till 100% från vårt respektive perspektiv och lyssnade inte in vad den andre faktiskt berättade.

Vi landade mer in i att den andre inte förstod, var trögtänkt och dum och vi skapade en konflikt istället för att kommunicera tydligt och klart och vara nyfikna på varandras inre tankestilar.

När du är nyfiken på din medmänniskas sätt att re-presentera minnen eller fantasier i sitt inre, din medmänniskas sätt att tänka, då ökar sannolikheten för samarbete, förståelse och harmoni.