The Human Element-arkiv - Hela Relationer

Öppenhet är den stora förenklaren som jag skrev om i ett tidigare blogginlägg.

Slutenhet är således den stora försvåraren i mänskliga relationer.

Slutenhet leder inte till goda relationer och goda samarbeten, men är ack så vanligt, just därför har många arbetsplatser anammat det här med öppenhet och på många arbetsplatser kan du och jag idag höra fraser som vittnar om detta …

“Vi har högt i tak på denna arbetsplats”
“Säg det eller glöm det”
“Vi har jobbat med vår feedbackkultur”

Har du hört dessa fraser på din arbetsplats? Förstår du vad de egentligen betyder? Vad de innebär i praktiken?

Om du förstår vad de innebär, lever du in enlighet med dem?

Eller …

Snackar du om andra i fikarummet?
Är du knäpptyst på vissa möten, fast du har något du vill säga?
Undanhåller du vad du tycker på vissa möten?

Will Schutz PhD forskade på hur goda mellanmänskliga relationer bör fungera för att skapa goda resultat i en organisation.

Will är den som myntade frasen ”Öppenhet är den stora förenklaren”.

Will kartlade olika nivåer av öppenhet från total slutenhet till transparens och dessa tänkte jag nu gå igenom.

Nivåer av Öppenhet

Nivå -1 – Omedvetenhet (Jag undanhåller mina erfarenheter från båda dig och mig)

I denna nivå av öppenhet så undanhåller jag min inre upplevelse från både mig själv och min omgivning. Jag har på ett omedvetet plan valt att inte låta mig själv bli medveten om vissa saker inom mig och därför kan jag ju inte berätta om det.

Nivå 0 – Undanhållande(Jag är medveten om något betydelsefullt, men uttrycker det inte direkt till dig)

Nu är jag medveten om någonting viktigt inom mig kopplat till vårt sätt att relatera, men jag väljer att inte uttrycka det till dig, förmodligen baserat på någon rädsla.

Men jag har förmodligen en mängd inre rationella förklaringar till varför jag inte väljer att berätta.

Exempel på förklaringar

Det är inte taktiskt rätt att berätta detta
Det kommer ingenting bra ut av att berätta
Jag kanske blir avvisad, får sparken
Jag kanske har fel
Det är ju inget som rör dig
Jag vill inte såra dig

Nivå 1 – Du är … en idiot, slarver, snäll (Uttrycker en åsikt om dig, även om den är helt fokuserad på dig är det en början på öppenhet )

Här uttrycker jag min åsikt om dig, jag sätter etiketter på dig, ex Buffel, Idiot, etc

Detta är förvisso ett steg närmare öppenhet. Vi närmar oss nu en öppen dialog, men vi är kvar på en toxisk nivå där jag fokuserar helt på dig, du är problemet. Jag är en kritiker.

Slutar jag min öppenhetsresa här kommer vi troligen ha en väldigt problematisk relation.

Nivå 2 – Gentemot dig känner jag att jag … (tycker illa om dig (Jag uttrycker mina känslor för dig, en flytt av fokus från vad du gör/är till vad jag känner inför dig)

Här uttrycker jag mina känslor gentemot dig, vilket kräver viss självinsikt. Jag har nu bytt fokus från dig och vad du gör, till mina känslor inför dig …

Nivå 3 – Eftersom du ….inte (svarar) (Rationell och bortförklarande nivå, jag redogör för ditt handlande och att det utgör grunden för mina känslor)

Här har jag kommit till den rationella nivån, jag kopplar ihop det du gör med mina känslor vilket gör att jag kan förklara för mig själv varför jag inte gillar dig och det är “såklart” på grund av det du gör..

Nivå 4 – Jag tror att du känner att jag är oviktig, inkompetent (Här börjar vi komma närmre en kärna av medvetenhet, men fokus är på dig. Jag generaliserar och inbillar mig saker tex att du inte tycker jag är viktig (För då skulle ju du svara på mina mail utan att jag behöver tjata)

Jag tankeläser nu ihop att du känner att jag är oviktig, inkompetent och elak. Jag känner mig ofta som ett offer när jag befinner mig på denna nivå av öppenhet, men är på väg mot att öppna upp dialogen på ett helande sätt … om jag bemöts vänligt

Nivå 5 – Jag är rädd att jag är oviktig (jag ser och är medveten om mina rädslor av att tex vara oviktig, jag ser att det är så jag känner och behöver inte projicera ut det på dig)

Jag är nu framme och äger mig själv och mitt inre landskap, jag är medveten om mina inre rädslor kopplat till mig själv och hur det känns när jag upplever mig ignorerad, förödmjukad och avvisad. Jag kan välja att vara självavslöjande om jag tycker det är relevant för vårt samarbete.

När jag har så här mycket självmedvetenhet och ägarskap över mina känslor, tankar och beteende så kommer jag ha mycket lättare för att samarbeta med dig, eftersom det som händer inom mig inte har med dig att göra.

Avslutande frågor till dig som läsare

Hur öppen är du i dina relationer?
Vad skulle hända om du var öppen på nivå 5?

– Är det någonting? (Sofia)

– Nej, det är ingenting!! (Ricard)

Sade jag med ett avmätt tonfall och ett stelt ansiktsuttryck

– allvarligt?? (Sofia)

– Det ÄR ingenting. (Ricard)

– Men jag ser ju att det är någonting, nu får du säga vad det är (Sofia)

– Ohh … du är så jobbig ibland, jag är bara trött och behöver egen tid, hur svårt ska det vara att fatta? (Ricard)

– Är det jag som är jobbig? Nej, det är ju du som är asjobbig. (Sofia)

Dörren stängdes med en hård duns till rummet där jag satt stirrandes in i väggen och stämningen där hemma gick att ta på och den var inte en skön och avslappnad utan snarare isande och laddad, men den låtsades vi inte om, men den fanns där som en osynlig storm mitt i vårt hem.

Känns dialogen och stämningen igen?

Detta är troligtvis en ganska vanlig dialog och stämning i en familj som är mitt uppe i livet, i den stressiga småbarnsvardagen som innehåller: skjutsning, hämtning, läxläsning, tacofredagar, 9-17-jobb, övertidsarbete, bråk, renoveringar, samtal i skolan, matcher, konserter, m.m

Det finns kort sagt väldigt lite tid över för att tänka och känna efter vad som pågår inom en själv för att kunna svara på frågan

– är det någonting?

När jag fick frågan av Sofia, visste jag inte ens vad som pågick inom mig, jag visste knappt att någonting pågick inom mig, det jag kände var en gnagande diffus känsla någonstans inom mig, den var dock alltför diffus för att jag skulle kunna börja sortera och presentera den på ett förståeligt sätt, i alla fall så intalade jag mig själv att det var så, kanske för att slippa riskera att stå där och stamma, tappa ansiktet och haspla ur mig något som kanske inte stämde helt och fullt.

Dessutom var frågan ställd i ett lätt anklagande tonfall, som gjorde att jag inte var direkt “in the mood” för att utforska mitt inre där och då, därav svaret – det är ingenting.

Hur löser vi upp knutar som den här?

Öppenhet är den stora förenklaren, det hävdar Will Schutz PhD.

Will ägnade sitt liv åt att forska och undervisa om samspelet mellan oss människor och öppenhet är enligt Will en av de viktigaste och mest grundläggande parametrarna för att främja goda samarbeten och bra sätt att relatera.

Varför är öppenhet så viktigt kanske du undrar?

Ett problem, eller en relationsfnurra är väldigt svår för att inte säga omöjlig att lösa om vi inte förstår vad det är som pågår inom var och en, om vi inte förstår varandras perspektiv.

Hm, nu kanske någon av er undrar, men om jag ska vara öppen och berätta om mitt perspektiv och jag inte ens vet vad det är som faktiskt pågår inom mig, vad gör jag då?

Ja, om jag tar mig och Sofia som exempel så var det exakt så för oss eller i alla fall för mig, mitt perspektiv var ordfattigt och för mig svårt att beskriva. Vi började därför att lösa våra problem genom att bestämma att vi fick “provprata” med den andre och den skulle då också “snälltolka” och på så sätt satte vi sakta och trevande ord på det som pågick inom oss var och en.

Vi satte ord på våra rädslor, spänningar, tankar, inre dialoger och ju mer vi gick inåt och beskrev våra inre landskap desto bättre förstod vi varandra och vi lärde oss att lösa upp våra tidigare helt låsta situationer.

Interreligös harmonivecka — Dialogikasvatus

Det här kan kanske låta som en quickfix, någonting som är alltför enkelt och simpelt, men skillnaden som gör skillnad är att ta små steg i rätt riktning, det kan gå snabbare än du anar.

Prova att provprata och snälltolka varandra och se vart det leder

Category: The Human Element

47 – Nivåer av öppenhet

45 – Öppenhet, den stora förenklaren …