Kartan av verkligheten-arkiv

6 december, 202224 oktober, 2023

47 – Nivåer av öppenhet

Öppenhet är den stora förenklaren som jag skrev om i ett tidigare blogginlägg.

Slutenhet är således den stora försvåraren i mänskliga relationer.

Slutenhet leder inte till goda relationer och goda samarbeten, men är ack så vanligt, just därför har många arbetsplatser anammat det här med öppenhet och på många arbetsplatser kan du och jag idag höra fraser som vittnar om detta …

“Vi har högt i tak på denna arbetsplats”
“Säg det eller glöm det”
“Vi har jobbat med vår feedbackkultur”

Har du hört dessa fraser på din arbetsplats? Förstår du vad de egentligen betyder? Vad de innebär i praktiken?

Om du förstår vad de innebär, lever du in enlighet med dem?

Eller …

Snackar du om andra i fikarummet?
Är du knäpptyst på vissa möten, fast du har något du vill säga?
Undanhåller du vad du tycker på vissa möten?

Will Schutz PhD forskade på hur goda mellanmänskliga relationer bör fungera för att skapa goda resultat i en organisation.

Will är den som myntade frasen ”Öppenhet är den stora förenklaren”.

Will kartlade olika nivåer av öppenhet från total slutenhet till transparens och dessa tänkte jag nu gå igenom.

Nivåer av Öppenhet

Nivå -1 – Omedvetenhet (Jag undanhåller mina erfarenheter från båda dig och mig)

I denna nivå av öppenhet så undanhåller jag min inre upplevelse från både mig själv och min omgivning. Jag har på ett omedvetet plan valt att inte låta mig själv bli medveten om vissa saker inom mig och därför kan jag ju inte berätta om det.

Nivå 0 – Undanhållande(Jag är medveten om något betydelsefullt, men uttrycker det inte direkt till dig)

Nu är jag medveten om någonting viktigt inom mig kopplat till vårt sätt att relatera, men jag väljer att inte uttrycka det till dig, förmodligen baserat på någon rädsla.

Men jag har förmodligen en mängd inre rationella förklaringar till varför jag inte väljer att berätta.

Exempel på förklaringar

Det är inte taktiskt rätt att berätta detta
Det kommer ingenting bra ut av att berätta
Jag kanske blir avvisad, får sparken
Jag kanske har fel
Det är ju inget som rör dig
Jag vill inte såra dig

Nivå 1 – Du är … en idiot, slarver, snäll (Uttrycker en åsikt om dig, även om den är helt fokuserad på dig är det en början på öppenhet )

Här uttrycker jag min åsikt om dig, jag sätter etiketter på dig, ex Buffel, Idiot, etc

Detta är förvisso ett steg närmare öppenhet. Vi närmar oss nu en öppen dialog, men vi är kvar på en toxisk nivå där jag fokuserar helt på dig, du är problemet. Jag är en kritiker.

Slutar jag min öppenhetsresa här kommer vi troligen ha en väldigt problematisk relation.

Nivå 2 – Gentemot dig känner jag att jag … (tycker illa om dig (Jag uttrycker mina känslor för dig, en flytt av fokus från vad du gör/är till vad jag känner inför dig)

Här uttrycker jag mina känslor gentemot dig, vilket kräver viss självinsikt. Jag har nu bytt fokus från dig och vad du gör, till mina känslor inför dig …

Nivå 3 – Eftersom du ….inte (svarar) (Rationell och bortförklarande nivå, jag redogör för ditt handlande och att det utgör grunden för mina känslor)

Här har jag kommit till den rationella nivån, jag kopplar ihop det du gör med mina känslor vilket gör att jag kan förklara för mig själv varför jag inte gillar dig och det är “såklart” på grund av det du gör..

Nivå 4 – Jag tror att du känner att jag är oviktig, inkompetent (Här börjar vi komma närmre en kärna av medvetenhet, men fokus är på dig. Jag generaliserar och inbillar mig saker tex att du inte tycker jag är viktig (För då skulle ju du svara på mina mail utan att jag behöver tjata)

Jag tankeläser nu ihop att du känner att jag är oviktig, inkompetent och elak. Jag känner mig ofta som ett offer när jag befinner mig på denna nivå av öppenhet, men är på väg mot att öppna upp dialogen på ett helande sätt … om jag bemöts vänligt

Nivå 5 – Jag är rädd att jag är oviktig (jag ser och är medveten om mina rädslor av att tex vara oviktig, jag ser att det är så jag känner och behöver inte projicera ut det på dig)

Jag är nu framme och äger mig själv och mitt inre landskap, jag är medveten om mina inre rädslor kopplat till mig själv och hur det känns när jag upplever mig ignorerad, förödmjukad och avvisad. Jag kan välja att vara självavslöjande om jag tycker det är relevant för vårt samarbete.

När jag har så här mycket självmedvetenhet och ägarskap över mina känslor, tankar och beteende så kommer jag ha mycket lättare för att samarbeta med dig, eftersom det som händer inom mig inte har med dig att göra.

Avslutande frågor till dig som läsare

Hur öppen är du i dina relationer?
Vad skulle hända om du var öppen på nivå 5?

6 november, 20229 november, 2022

46 – “Alla människor bär sina föräldrar inom sig”

Citatet kommer från Eric Berne som skapade det psykologiska fältet Transaktionsanalys, men stämmer citatet?

Bär vi alla med oss våra föräldrar och viktiga vuxna inom oss, finns de med oss någonstans i bakhuvudet? Finns de med och påverkar oss även fast vi blir äldre? Finns de med oss även fast ens föräldrar har dött?

Eric Berne menade att så är fallet och att vi som nyfödda och upp till 7-8 års ålder är som svampar som suger i oss allehanda tips & råd, budskap och förbud, antaganden om oss själva, andra och livet, vi skapar berättelser/narrativ som vi använder när vi formar vår livsplan, vår karta av verkligheten, vårt “blueprint” för livet, vårt manuskript för att överleva och ta oss fram i världen, Berne kallade denna livsplan för Skript.

Berne menade också att eftersom vi tagit oss fram så här långt i livet så har vi haft fungerande föräldrar/viktiga vuxna som lärt oss en massa bra saker, annars hade vi inte läst denna text, annars hade vi inte överlevt.

blueprint - Google Images — Blueprint – Skript

Hur märker vi av Skriptet i vardagen?

En person som var mycket intresserad av Skriptet i praktiken var Bernes kollega, psykologen Taibi Kahler.

Kahler studerade sina patienter över lång tid och noterade hos dem beteenden, ordval, tonfall, gester, ansiktsuttryck som återkom strax innan de visade beteenden och känslor som han visste hörde till deras skript och han kallade dessa små beteendesekvenser för Pådrivare.

Pådrivarna är återkommande beteendesekvenser eller dysfunktionella strategier för att försvara vår självkänsla/vår känsla av att vara OK. Dessa strategier har vi svalt med hur och hår och inkorporerat från våra viktiga vuxna .

De 5 Pådrivarna enligt Kahler

Var Perfekt
Var Tillags
Var Stark
Ansträng dig
Skynda på

Testa gärna följande fras och känn efter vilka som känns mest sanna för dig:

“för att vara OK måste jag …
- … Vara perfekt
- … Vara tillags
- … Vara stark
- … Anstänga mig
- … Skynda på

Om du självskatta dig så har jag ett pådrivartest – maila mig ricard@helarelationer.se

Min egen efarenhet av – Var Tillags

Pådrivaren “Var Tillags”, har sitt ursprung i min fars sida av släkten. I den släkten löd en outtalad regel – “för att vara OK/för att duga, så måste du Vara Tillags.”

Både min farmor och farfar drevs av att vara tillags, min farmor drevs nog några pinnhål mer än farfar.

Farmor ville så oerhört gärna vara omtyckt, accepterad och duga och det berodde på hennes bakgrund, hon var “oäkting”.

Att vara oäkting i 20-talets Hälsingland var belagt med skam, för att vara OK och minska skamkänslan valde farmor tidigt i sitt liv att vara oerhört vänlig och hjälpsam.

I vuxen ålder när hon träffade min farfar och gjorde en smärre klassresa från oäkting till hemmansägare, sökte hon acceptans och bekräftelse av byns bondkvinnor, detta märkte min far och anammade även som sin strategi för att vara OK.

Det finns såklart uppsidor med denna Pådrivare, du blir omtyckt, du skapar god stämning omkring dig, du hjälper gärna andra, MEN pådrivarbeteendet skapar också en risk för att bli en dörrmatta åt andra, det skapar en inre oro och stress, du har ofta en förhöjd rädsla för kritik.

Denna Pådrivare har även jag inkorporerat i mitt Skript och på min arbetsplats idag märker jag av den eftersom jag vill gärna vill vara omtyckt, jag lyssnar gärna in gruppen och dess önskemål, ibland till en sådan hög grad att jag glömmer bort vad jag själv vill, jag glömmer bort att följa min egen linje.

Jag känner även av pådrivaren somatiskt i min kropp och den ger sig till känna som en inre stress och en inre oro.

Så vad är medicinen mot denna Pådrivare?

Jag utmanar Pådrivaren genom att ge mig själv tillåtelse att “Våga vara besvärlig”.

Jag provar detta exempelvis i bilen när jag åker på motorvägen och ligger i omkörningsfil och en sådan där snabbåkare, kommer i 140 kmh i omkörningsfilen och trycker på och blinkar med helljusen, då ligger jag kvar några extra sekunder och ger mig själv tillåtelse att Våga vara besvärlig.

Jag vet att jag då utmanar då mitt Skript och ibland är det som om hela mitt släktträd, farmor, farfar, farsan skriker inom mig – VAR TILLAGS – NU!!!

Yngve, en grön vegan » Blog Archive » Våga vara annorlund

Ansträng dig?

Pådrivaren “Ansträng dig” kommer från min mors sida och närmare bestämt från min mormor som blev lämnad av min morfar på BB när hon precis fött min mor

Mormor fick själv fick ta hand om 4 barn i ett Socialdemokratiskt Ångermanland, hon gick till fattighuset 1 gång och kände sådan skam och tog där och då ett beslut att aldrig, ALDRIG mer utsätta sig för den förnedringen.

Hon bestämde sig:

#För att var OK, duga och bli accepterad i den världen så måste jag Anstränga sig och jobba hårt=

Därför överlät hon uppfostran av min mor till sin mamma, så hon kunde jobba och försörja sin familj och aldrig vara beroende av fattighuset.

Min mamma snappade upp detta budskap – “för att vara OK och duga, måste du Anstränga dig.”

Min mamma ansträngde sig.

När hon kom in i min fars “Var tillags drivna släkt”, så ansträngde hon sig för att duga och vara OK, hon odlade grönsaker, hon odlade i stor skala, biodynamiskt odlade grönsaker och hon vattnade dem med eget framställt nässelvatten.

Grönsakerna skulle räcka för hela familjen hela vintern, hon involverade även min farfar i detta och Tillags som han var hjälpte han till.

Det hon missade var att Vara tillags, hon hade ju en annan strategi för att vara ok, här missförstod min mamma och farmor varandra, de hade olika strategier och förstod därför aldrig riktigt varandra.

Min mamma ansträngde sig även hemma hos oss ex. när hon städade huset, städade hon minutiöst. Hon dammsög tak, väggar och golv samt skurade i varje vrå.

När jag som barn skulle hjälpa till och städa så var hon alltid där och “efterstädade”, eftersom hon aldrig var riktigt nöjd med resultatet, så hon hade nog en ganska stark släng av Var Perfekt också.

Hur visar sig denna Pådrivare hos mig?

Jag förbereder mig oerhört grundligt inför de utbildningar som jag håller och de möten som jag ansvarar för, jag fastnar ofta i detaljer eftersom – för att duga så måste jag Anstränga mig hårt så jag kan känna mig OK.

Adderat till att jag Anstränger mig vill jag även att det jag gör ska bli perfekt.

Så vad är medicinen mot denna Pådrivare?

Driver Updater, your ultimate driver's problem solver

Jag brukar numera tänka att istället för att Vara perfekt så vilar jag i att:

Jag är bra som jag är.

När det kommer till Ansträng dig så är medicinen att:

Ta en sak i taget
Låta var sak ha sin tid
Inte överarbeta det jag gör, utan bara göra det.

Jag utmanar dock mitt Skript när jag inte anstränger mig till fullo, då hör jag både min mor och mormor säga med ett lätt avvisande/irriterat tonfall, lata dig inte, pöjk?

Vilka pådrivare har du?

Slutför gärna meningen – Föra att duga och vara OK så måste jag …. [Pådrivaren]

Reflektera i vilka situationer i ditt liv som du agerar enligt dina Pådrivare och vilka tillåtelser som skulle kunna vara hjälpsamma för dig då.

Pådrivare	Tillåtelse
Var Perfekt	Du är tillräckligt bra som du är
Var Tillags	Bry dig om dig själv
Var Stark	Var öppen och uttryck dina behov
Ansträng Dig	Gör det
Skynda På	Tag tid på dig

11 augusti, 202224 oktober, 2023

45 – Öppenhet, den stora förenklaren …

– Är det någonting? (Sofia)

– Nej, det är ingenting!! (Ricard)

Sade jag med ett avmätt tonfall och ett stelt ansiktsuttryck

– allvarligt?? (Sofia)

– Det ÄR ingenting. (Ricard)

– Men jag ser ju att det är någonting, nu får du säga vad det är (Sofia)

– Ohh … du är så jobbig ibland, jag är bara trött och behöver egen tid, hur svårt ska det vara att fatta? (Ricard)

– Är det jag som är jobbig? Nej, det är ju du som är asjobbig. (Sofia)

Dörren stängdes med en hård duns till rummet där jag satt stirrandes in i väggen och stämningen där hemma gick att ta på och den var inte en skön och avslappnad utan snarare isande och laddad, men den låtsades vi inte om, men den fanns där som en osynlig storm mitt i vårt hem.

Känns dialogen och stämningen igen?

Detta är troligtvis en ganska vanlig dialog och stämning i en familj som är mitt uppe i livet, i den stressiga småbarnsvardagen som innehåller: skjutsning, hämtning, läxläsning, tacofredagar, 9-17-jobb, övertidsarbete, bråk, renoveringar, samtal i skolan, matcher, konserter, m.m

Det finns kort sagt väldigt lite tid över för att tänka och känna efter vad som pågår inom en själv för att kunna svara på frågan

– är det någonting?

När jag fick frågan av Sofia, visste jag inte ens vad som pågick inom mig, jag visste knappt att någonting pågick inom mig, det jag kände var en gnagande diffus känsla någonstans inom mig, den var dock alltför diffus för att jag skulle kunna börja sortera och presentera den på ett förståeligt sätt, i alla fall så intalade jag mig själv att det var så, kanske för att slippa riskera att stå där och stamma, tappa ansiktet och haspla ur mig något som kanske inte stämde helt och fullt.

Dessutom var frågan ställd i ett lätt anklagande tonfall, som gjorde att jag inte var direkt “in the mood” för att utforska mitt inre där och då, därav svaret – det är ingenting.

Hur löser vi upp knutar som den här?

Öppenhet är den stora förenklaren, det hävdar Will Schutz PhD.

Will ägnade sitt liv åt att forska och undervisa om samspelet mellan oss människor och öppenhet är enligt Will en av de viktigaste och mest grundläggande parametrarna för att främja goda samarbeten och bra sätt att relatera.

Varför är öppenhet så viktigt kanske du undrar?

Ett problem, eller en relationsfnurra är väldigt svår för att inte säga omöjlig att lösa om vi inte förstår vad det är som pågår inom var och en, om vi inte förstår varandras perspektiv.

Hm, nu kanske någon av er undrar, men om jag ska vara öppen och berätta om mitt perspektiv och jag inte ens vet vad det är som faktiskt pågår inom mig, vad gör jag då?

Ja, om jag tar mig och Sofia som exempel så var det exakt så för oss eller i alla fall för mig, mitt perspektiv var ordfattigt och för mig svårt att beskriva. Vi började därför att lösa våra problem genom att bestämma att vi fick “provprata” med den andre och den skulle då också “snälltolka” och på så sätt satte vi sakta och trevande ord på det som pågick inom oss var och en.

Vi satte ord på våra rädslor, spänningar, tankar, inre dialoger och ju mer vi gick inåt och beskrev våra inre landskap desto bättre förstod vi varandra och vi lärde oss att lösa upp våra tidigare helt låsta situationer.

Interreligös harmonivecka — Dialogikasvatus

Det här kan kanske låta som en quickfix, någonting som är alltför enkelt och simpelt, men skillnaden som gör skillnad är att ta små steg i rätt riktning, det kan gå snabbare än du anar.

Prova att provprata och snälltolka varandra och se vart det leder

28 februari, 202224 oktober, 2023

Förebilder – Farmor

Farmor❤️

Idag skulle du fyllt 112 år, du föddes in i soldatsläkten Krantz.

Din mamma fick dig utan att vara gift och i sammhällets ögon kallades du då oäkting, men du var inte oäkta på något sätt du var äkta, varm och full av kärlek.

I din familjs ögon var du helt och fullt äkta och sitter i mitten av denna släktbild i armkrok med din morfar, som var en varm och vänlig man.

Du träffade som ung kvinna en ung man vid namn Lars Olsson och ni skrev kärleksbrev till varandra, ni svärmade för varandra och ni tog ett beslut om en framtid tillsammans.

Du blev bondmora på Tjärnberg, skaffade barn och levde, kämpade och skrattade.

Du skapade en varm stämning kring dig själv, en stämning jag fick vara en del av och det vill jag tacka dig för.

Du var varmt troende och sa ofta till mig orden ”här är jag, sänd mig” jag förstod inte riktigt vad som menades, men ditt tonfall och din värme kände jag, jag älskar dig❤️

24 februari, 20226 november, 2022

Förebilder – Mamma

Min älskade mamma föddes den 24 februari 1944 i Bollstabruk som ligger i Ångermanland.

Hon föddes in i det hem som formats av hennes föräldrar Inez 29 år och Per-Erik 34 år, men det skulle visa sig att mammas uppväxtmiljö inte var trygg, hon fick inte möjlighet att knyta an till sina föräldrar på det trygga sätt som varje barn egentligen borde få, men mer om det lite längre fram i detta inlägg.

Hur såg det svenska samhället ut när min mamma föddes?

I Sverige började Folkhemmet byggas under sloganen, ”Ett hem för hela folket, som präglas av samförstånd och jämlikhet”.

Sverige skulle bli ett hem för alla, ett folkhem där staten ansvarade för att vanliga människor skulle kunna få leva i en social och ekonomisk trygghet.

Efter andra världskriget var Sveriges industrier intakta och vi fick på så sätt ett försprång gentemot andra länder och vi kunde bygga upp vår rikedom och även vår möjlighet att hjälpa medborgarna och vara att solidariska mot varandra.

Det infördes ett antal reformer efter andra världskriget som exempelvis

Allmänt barnbidrag 1948
Religionsfrihet blir lagstadgat 1952
1956 utökas den sociala hjälpen mycket med olika typer av försörjningsstöd
1960 införs allmän tjänstepension
1971 införs individuell inkomstbeskattning och inte beskattning av familjer.

Alla dessa saker sammantaget ökade vårt individuella oberoende och troligen avståndet gentemot den stora familjen och religionen.

Tanken var att du inte ska behöva ha en familj för att överleva, du skulle heller inte behöva tillhöra en viss religion för att få hjälp i svåra tider.

Sveriges befolkning blev i och med dessa reformer sakta men säkert mer beroende av staten och mindre beroende av religion och familj.

Spekulationsdags – Hur påverkade detta samhälle min mamma och i förlängningen mig?

Det är i detta efterkrigssamhälle som min mamma växer upp och formas och senare formar den familj som jag växer upp i och jag får med mig folkhemmets värderingar som en självklarhet blandat med den frikyrkas tankar och tankegods som min mor föds in i.

Hur påverkad är jag idag av den tidens strömningar?

Jag känner själv att jag har en känsla av att allt löser sig, jag kommer att få hjälp av staten, och när jag dör kommer jag till himlen och får träffa alla mina nära och kära, det är en trygg miljö där inget ont kan hända.

Hur såg Mammas uppväxtmiljö ut?

Tillbaka till Ångermanland och det 1950 tal där min mamma växer upp hos sin mormor Elin.

Elin var vid min mors födelse starkt påverkad av det som hade hänt i hennes liv några år tidigare då både hennes man hade förolyckats en solig maj-dag 1938 samt hennes dotters kaosartade familjeliv.

Inez blev, på idag grunder höljda i dunkel, utesluten från den Pingstkyrka där hennes pappa var medlem nr 1 och hennes mamma Elin var medlem nr 2. Inez gick också igenom en traumatisk och uppslitande skilsmässa som möjligen innehöll våld och otrohet.

Mormor Elin tog som en god Pingstvän, medmänniska och mamma självklart hand om Inez lilla dotter Margaretha, trots sin egen sorg och pengamässiga fattigdom.

Margaretha följde med mormor Elin till Bollstabruks pingstkyrka och gick där i söndagsskola, sjöng i körer samt deltog på diverse olika ungdomsläger, hon lät sitt hår växa långt och hade hatt precis som reglerna i Pingstkyrkan då sade.

Margaretha hade även stor trygghet i sina kusiners familj, Wikströms, pingstvänner även de som bodde i den lilla byn Stigsjö.

I Stigsjö kallades Margaretha för ”Mormors Margaretha” och här spenderade Margaretha och Elin en hel del tid och Margaretha byggde starka band med sina kusiner.

Parallellt med vardagen hos Elin så hade hon också sin kärnfamilj i närheten, de bodde i huset strax ovanför Elin.

De bodde nära varandra i kilometer men inom Margaretha kändes det som att de var flera mil mellan henne och hennes kärnfamilj, fick hon vara med? Det var en fråga som ständigt ekade inom Margaretha.

Separationen från sin kärnfamilj påverkade Margaretha dagligen eftersom hon djupt inne i sin sin själ inte visste om hon var välkommen eller om hon var till besvär.

Hon kände sig fel, i vägen och utanför familjegemenskapen och detta byggde upp en stark känsla av utanförskap i Margaretha.

Samtidigt hade hon hos sin mamma Inez sina älskade syskon, sin 5 år äldre bror och sina 8 och 9 år äldre systrar som var en slags trygghet. Hennes systrar påverkade henne åt ett annat håll än pingstkyrkans, nämligen åt frihetens, tjuvrökningens och det fria levernets håll.

Det levernet kunde inte helt enkelt fogas in i pingstkyrkans snäva regelverk och det blev som en fristad för Margaretha.

Spekulationsdags: Hur påverkade detta mamma och i förlängningen mig?

Jag tror att Margaretha upplevde en dubbelhet och ambivalens, en känsla av att inte riktigt höra hemma i pingstvärlden, men inte heller i ”den andra världen”.

Hur påverkade denna dubbelhet henne, hur påverkade denna rotlöshet henne och hur kom den sen att påverka mig?

Jag har alltid känt en dubbelhet, en rotlöshet och en känsla av att inte riktigt höra hemma, kan den känslan möjligen vara influerad från dessa händelser?

Att växa upp utan sin far

Margareta växte upp utan någon kontakt med sin far, eftersom han lämnade familjen när Margaretha vara 2 månader.

Margarethas far kom tillbaks till Bollstabruk på besök en enda gång och det var en regnig höstdag 1961. Erik kom för att visa upp sin nya familj för sin pappa som bodde kvar i byn och hade god kontakt med hans tidigare fru och barn.

Margaretha var denna tid 17 år och hade inte fått information om att han skulle komma på besök och fadern bemödade sig inte heller att komma ned till Margaretha och Elin, men det gjorde istället Eriks näst yngste son och Margarethas dittills okända halvbror, Kjell, som vid denna tidpunkt var 10 år gammal.

Margaretha ville absolut INTE träffa sin far som var en total främling för henne, men hon kunde heller inte motstå den 10 årige pojkens charm och rättframhet utan följde tillslut med upp till herrgården.

Väl i herrgården möttes Margaretha av en avvaktande tystnad och hon mötte också upp med tystnad. Snabbt kände hon hur hon byggde vidare och cementerade den mur som hon byggt i hela sitt liv och kanske byggdes nu muren från båda håll?

Muren skyddade Margarethas skadade självvärde från att bli ännu mer sårat och samtidigt som hon byggde muren byggde hon också på sin känsla av att vara utanför och oviktig.

Erik hade inte heller förmågan att säga vad han kände eller visa vad han kände. Erik gjorde kanske några stapplande försök, men det var för sent … det var för sent för dem att skapa någon form av närmare kontakt, det gick inte.

Spekulationsdags: Hur påverka detta trauma Mamma och i förlängningen mig?

Margarethas utanför-trauma kändes i varje fiber av hennes kropp under hela hennes liv, hennes trauma formades till en berättelse som hon berättade för sin omgivning om och om igen, denna berättelse befäste hennes emotionella utanförskap och min fundering här och nu är hur hennes trauma påverkade mig?

Jag kan själv ibland känna av ett ordlöst drama i mig där jag kan placera mig själv utanför en grupp. Jag funderar på om denna outsidersida är influerad och påverkad av hennes trauma, om jag har tagit över delar av hennes trauma och spelar dramat vidare?

*Generationsöverskridande trauman

Men mot bakgrund av mammas uppväxt så skapade mamma en fin och kärleksfull kärnfamilj

Som en motrörelse till min mammas egna otrygga uppväxt skapade mamma ett tryggt hem för mig att växa upp i. Mamma älskade mig förbehållslöst och jag älskade henne.

Jag är otroligt tacksam för att just du är min mamma, du har influerat mig så otroligt mycket och du är den bästa med mamma som finns.

Det bästa med dig var och är din kärlek, din omsorg och våra härliga skrattanfall, dessutom så lärde jag mig vikten av personlig utveckling av dig, du var Yogalärare och Zonterapeut samt mycket mer.

Du var och är också en fantastisk farmor för min älskade dotter Felicia

Tack mamma för allt, jag älskar dig

7 januari, 20226 november, 2022

38 – Mål och din strävan efter att uppnå mål

Jag pratade med min käre far härom dagen och han berättade om när han arbetade på Ericsson under 80-talet och de inför det kommande året skulle träffas för att gemensamt ta fram mål.

Min far berättade att han älskade att delta på dessa events eftersom de höll till på fina kursgårdar, bjöds på god mat och bastumöjligheter.

Det min far INTE gillade var målsättnings-arbetet och han uttryckte det så fint …

– ”Nu skulle man krysta fram något mål igen för att göra cheferna nöjda”

Han gillade helt enkelt inte denna typ av målsättningsarbete, han gillade endast att göra det han blev tillsagd och jobba på.

Tankestil/Metaprogram – Målsträvan

Michael L Hall PhD har i sin bok – “Figuring out people” beskrivit 60 olika tankestilar och en av dessa tankestilar, handlar om sättet vi tänker kring mål.

Michael beskriver 3 olika sätt att tänka kring mål på

Skeptisk till mål
Optimerar vägen fram till mål
Perfektionistisk syn på mål

Meta program #40 in Figuring out people – Michal L Hall

Skeptisk till mål

De personer som tycker det är jobbigt att “krysta fram” mål och kanske även jobbigt att sträva efter att uppnå mål, kommer reagera på liknande sätt som min far gjorde i det inledande exemplet, de kommer reagera med tvivel, skepticism och troligtvis få en negativ känsla innan de ens börjat ta fram några mål.

De som befinner sig på denna ända av skalan gillar helt enkelt inte att hålla på med mål, de tror inte på att sätta mål.

Varför ska man hålla på och fundera på framtiden, det blir ju ändå som det blir.

Michael har i den senaste uppdateringen av denna tankestil nämnt att de som är skeptiska till mål i många fall är utbrända perfektionister som tappat tron på mål.

Optimerar vägen till mål

De som befinner sig i mitten av denna skala gillar att sätta mål, gillar att bryta ned sina mål i delmål, de vill uppleva små segrar på vägen mot det stora målet.

Vanligt bland dessa människor är att de tycker om själva processen att ta sig mot mål och att den nästan är lika kul som slutmålet.

De sätter inte bara ett slutmål utan också delmål samt mål på exempelvis:

Hur kul de ska ha på vägen,
Vad de ska lära sig
Hur de ska jobba på relationerna i gruppen

De är helt enkelt oerhört kreativa i målprocessen och tycker den i sig är kul och kreativ.

Visa källbilden — *Bob Bodenhamer som är medförfattare till boken “Figuring out people”*
*Säger om denna position skalan:*

– When planning a vacation, enyoy the packing as much as the actual vacation”

Denna position på skalan kan förstås som det mesta i livet överdrivas. OM vi exempelvis antar en överdrivet positiv och tillåtande attityd kring målprocessen kan det bli så att vi skapar alltför lätta mål som saknar en riktig utmaning vilket i sin tur leder till att vi inte plockar de allra bästa och mest effektiva beteendena i strävan mot att nå mål.

Perfektionistisk syn på mål

När vi i målprocessen söker perfekt utformade mål som är formulerade helt klanderfritt enligt SMART modellen eller någon annan målmodell är det troligt att vi arbetar utifrån denna position på skalan.

När du anammar det perfektionistiska synsättet på mål och strävan mot mål så kommer du aldrig vara helt nöjd med ditt målarbete eller din prestation, det finns alltid någonting du kunde gjort bättre och det finns alltid någonting som dina kollegor kunde gjort bättre.

De som befinner sig här på skalan sätter ofta sina mål orealistiskt högt vilket leder till en konstant känsla av frustration.

Du ser slutmålet som det enda som ska uppnås och räknar bort triviala saker som att ha kul på vägen.

Kraven på att nå de högt satta målen gör att dessa personer ofta dömer sig själva och andra oerhört hårt när de inte uppnår målen, dömandet behöver inte alltid ta sig uttryck i hårda ord, det kan också vara så att dömandet endast sker på insidan.

Det egna inre dömandet leder till att man tenderar att skjuta upp aktiviteter som kan ta en mot målet, eftersom de aktiviteterna kanske inte kommer utföras perfekt och den risken vill man inte ta, därför skjuter de upp aktiviteterna och då också för stunden själv-dömandet.

När man befinner sig här på skalan är det man gjort aldrig bra nog, det går alltid att förbättra det, i sann perfektionistisk anda.

Konsekvensen av detta tänkande leder ofta till utbrändhet och utmattning.

Hur upptäcker jag var en person eller du själv befinner sig på skalan?

Genom att lyssna aktivt, lyssna efter ordval, tonfall och tankestilar/metaprogram.

Lyssna efter just detta tankemönster genom att ställa frågor till personen kring deras syn på mål och framtidsdrömmar/visioner och lyssna noga hur de svarar, hur de pratar om mål, hur de ser och känner kring mål och försök lista ut var på skalan de befinner sig …

Du kan också ställa frågorna till dig själv och spela in dina svar, lyssna och analysera dina svar

Hur byter jag position i denna skala?

Det mest troliga är att du vill komma bort från skeptiskt eller perfektionistiskt förhållningssätt kring mål till det avslappnade lustfyllda förhållningssättet.

1 – Fundera först ut varför du vill ha ett avslappnat förhållningssätt kring mål.

2 – Beskriv för dig själv hur du då kommer tänka, känna och agera kring mål när du är i mitten av skalan.

3 – Fundera på om detta förhållningssätt är bra för dig och de runt omkring dig

4 – Ge dig själv tillåtelse att testa den nya positionen i skalan under en period

Hur ska jag bemöta och coacha en person till mittenpositionen?

När du skapat dig ett hum om en persons position på skalan, testa då att matcha den personens kommunikationsstil, ordval, tonfall och kroppsspråk.

Gör som Shelle Rose Charvet lär ut i sina kurser, ”gå till den personens mentala busshållplats”

Följ, följ, följ personens sätt för att skapa likhetskänsla och personkemi, sen kan du leda och bjuda in personen till att överväga om hen möjligen vill njuta av att sätta mål och sträva att uppnå mål.

Varifrån kommer denna tankestil?

Hur vi tänker kring mål är ett inlärt tankesätt, vi lär oss detta genom att modellera och titta på hur våra viktiga vuxna tar sig an mål när vi är små, vi lär oss också om mål genom vad vi belönats och bestraffats för kopplat till mål och måluppfyllnad.

Kopplingar till andra blogginlägg

Desto mer en person använder sig av den kognitiva förvrängningen Borde/Måste tänkande eller Tankestilen Modus operandi #38 och orden måste, borde och behöver desto större är risken för ett perfektionistiskt tänkande.

Lycka till med att ha kul att sätta dina mål och framförallt njuta av vägen att nå dem

31 december, 20216 november, 2022

37 – Att sätta mål

I boken “Alice i underlandet” av Lewis Carroll hittar vi följande citat från en scen då Alice möter katten …

– Alice: kan du vara snäll och tala om för mig vilken väg jag ska gå härifrån

– Katten: det beror en hel del på vart du vill komma

– Alice: Jag bryr mig inte särskilt mycket om vart jag kommer

– Katten: Då spelar det inte så stor roll vilken väg du tar

Varför ska jag sätta mål?

Du behöver absolut inte sätta några mål, du kan leva på och uppleva livet och det som händer dig, du kan vara en person som följer med strömmen och hamnar någonstans, gör någonting med några personer, det är upp till dig, MEN om du vill påverka var du bor, påverka vad du gör, påverka vilka du umgås med, påverka ditt liv helt enkelt då ska du sätta dig i förarsätet, regissörsstolen eller styrpulpeten i ditt liv och det börjar med att du sätter dina mål, som du fyller med din passion och ditt driv.

Vision, effektmål och aktivitetsmål?

Det finns många sätt att beskriva mål på, men det börjar med att formulera någon slags önskedröm och vision, en riktning som du vill gå mot.

Visionen ska tända dig, det ska vara som en eld i baken som driver dig i rätt riktning, något du strävar efter.

Affärsidé och vision – verksamhetens ryggrad | Motivation.se - Motivation.se

När du har en vision så börjar målarbetet och det handlar o att bryta ned visionen i någonting som du kan uppnå, eller som Napoleon Hill sa

– “Ett mål är en dröm/vision med en deadline”

Ett mål är konkret, mätbart och tydligt, du vet när du har uppnått ett mål.

När du har klart för dig vilket mål du vill uppnå – ett så kallat effektmål, då är det dags att bryta ned detta effektmål i aktiviteter det du behöver göra för att uppnå ditt mål – dina aktivitetsmål?

Men, hur tar jag reda på vad jag vill?

Det finns många sätt att ta reda på vad du vill, min favorit är Gungstolstestet:

Gungstolstestet: Tänk dig in att du sitter i gungstolen och är 85 år och berättar om ditt liv för någon …
- Vad berättar du då?

Jag brukar använda mig av Gungstolstestet för att formulera min vision och mina drömmar, slappna av och tänk dig att du är 85 år och sitter där i gungstolen och berättar för ditt barnbarn som sitter i knät och vill veta vad du har gjort i ditt liv, detta är ett gyllene tillfälle att ge dig själv råd från en framtida position.

Om du tycker Gungstolstestet känns mindre lätt och lite lätt makabert så kan du testa att besvara några av följande frågor:

Om du hade obegränsat med tid och resurser, hur skulle du då vilja att ditt liv såg ut och kändes?
Om du skulle skräddarsy ditt arbete, dina relationer och din fritid, hur skulle de då se ut och kännas? Vad hör du för ljud då?

Låt dessa frågor vara med dig under en tid, skriv, kontemplera, fundera och diskutera.

När du ringat in det som är viktigt för dig, då är det dags att formulera dina mål och här finns det mängder av olika målmodeller att ta hjälp av:

SMART – mål
- Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta
Från X till Y när
- Från ett nuläge till ett önskat läge senast ett visst datum
Välformulerat resultat (min favorit)
- 10 steg för att skapa välformulerade mål

Välformulerat resultat

Jag ska nu förklara hur du skapar välformulerade mål och går mot välformulerade resultat och hur du kan använda Robert Dilts – SCORE-modell som inspiration och kartbild för att underlätta denna process.

För att förflytta dig mot ett välformulerat och önskat resultat behöver du samtidigt veta var du är nu och vad du rör dig bort ifrån.

Dilts modell ger oss ett tydligt sätt att tänka vad vi förflyttar oss bort ifrån och vad vi förflyttar oss mot/till dvs det önskade resultatet.

Beskriv ditt mål i positivt språkbruk:
1. Beskriv det du vill ha i det önskade tillståndet? (Toward motivation SCORE) (OBS undvik att beskriva det du inte vill ha.)
2. Beskriv ditt nuläge och vad du vill bort ifrån (Present State SCORE & away from)
3. Vad är skillnaden mellan ditt nuläge och ditt önskade läge, hitta/skapa optimal spänning mellan motivation bort ifrån och motivation till? (Hur lång är pilen i SCORE)
Uttryck målet i sinnesbaserade termer och i presens (Nutid):
1. Vad ser, hör och känner du när du har det du vill ha, ju tydligare sinnebild av målet desto bättre(Desired State SCORE)
Kontexten:
1. Beskriv sammanhanget där du upplever målet: När? Var? Med vem? (Desired State SCORE)
2. I vilket sammanhang eller kontext är detta resultat lämpligt? (Desired State SCORE)
3. I vilket sammanhang är detta resultat inte lämpligt?
Tidsram:
1. När ska du ha nått ditt önskade resultat? (Desired State SCORE)
2. Vilka tidssteg finns på vägen? (Pilen i SCORE)
3. Är denna tidsram realistisk och genomförbar? (Pilen i SCORE)
Åtgärder steg för steg:
1. Beskriv de specifika steg, stadier, och beteenden som kommer att flytta dig närmare ditt resultat. Använd konkreta verb undvik alltför svävande ord. (Pilen i SCORE)
2. Vilka är etapperna? Är detta resultat nedbrutet i tillräckligt små bitar så att du kan känna att varje bit är genomförbar? (Pilen i SCORE)
Inom din makt och kraft:
1. Beskriv de steg, stadier och beteenden som är inom din egen kontroll som du kan initiera och kontrollera. (Pilen i SCORE)
2. Vilka steg kan du inte kontrollera? Vilket stöd behöver du från vem?
3. Är resultatet något som du själv kan starta och upprätthålla? Har du makt och förmåga att nå detta mål? (Pilen i SCORE)
Resurser inre och yttre:
1. Beskriv de resurser du behöver för att nå ditt resultat, inre resurser/tillstånd och yttre resurser som pengar, tid etc? (Resources i SCORE)
2. Vem behöver du bli/vara som(förebild)? (Resources i SCORE)
3. Vem i din närhet har uppnått detta resultat? (Resources i SCORE)
4. Har du någonsin haft eller gjort det här eller något liknande förut? (Resources i SCORE)
5. Vad hindrar dig från att röra dig mot det och uppnå det nu? (Resources i SCORE)
6. Hur går du runt hindren?
Beskriv resultatet övertygande och motiverande:
1. Beskriv resultatet/målet med ett språk som motiverar dig mycket, använd ord som är värdeladdade för dig. (Toward motivation SCORE)
2. Är resultatet nu superlockande? (Toward motivation SCORE)
3. Är det något du verkligen, verkligen VILL lyckas med? (Toward motivation SCORE)
4. Kommer denna plan få dig att hoppa upp ur sängen på morgonen och agera? (Toward motivation SCORE)
5. Hur mycket vill du egentligen ha det här på en skala mellan 0 och 10, där 10 = max.(Toward motivation SCORE)
6. Vad behöver du göra för att göra det, om möjligt, ännu mer motiverande för dig?(Toward motivation SCORE)
Ekologiskt balanserat:
1. Beskriv nu till sist ditt resultat på ett sätt som är balanserat, hållbart och ekologiskt för dig och de personer som påverkas av dina mål.
2. Är det önskade resultatet ekologiskt/hållbart?
3. Vad kommer du att tjäna på det? (Toward motivation SCORE)
4. Vad kommer du att komma bort ifrån? (Away motivation SCORE)
5. Är det möjligt för dig att nå?
6. Tar målet hänsyn till din hälsa, dina relationer etc.? (Toward motivation SCORE)
7. Finns det någon del av dig som protesterar mot att genomföra detta resultat?
Bevisförfarande:
1. Beskriv hur du vet när du har uppnått ditt mål, vilka beviskriterier ska du sätta upp för dig själv?
2. Hur vet du att du nått ditt önskade resultat?
3. Hur ska du fira ditt mål?

Vikten av att bryta ned sitt mål i hanterbara delar

Summering

Börja med att skapa en riktning i ditt liv genom exempelvis Gungstolstestet
Bryt sedan ned din vision och riktning i konkreta mål med hjälp av Välformulerat resultat
Sätt igång och GÖR, Agera eller som Tony Robbins säger:

TAKE MASSIVE ACTION!!

Lycka till och Gott nytt år

28 december, 20216 november, 2022

36 – Kognitiva förvrängningar – Emotionellt-tänkande

Beata stod i köket och kände frustrationen i kroppen pulsera, den bekanta känslan rusade runt i kroppen, hon var utanför igen, bortglömd och ratad … förbannade bonusfamilj.

Hon var rasande, hon kände det nu i hela kroppen och känslan var beviset på att hon behandlades på ett felaktigt sätt av övriga familjen, som satt där på nedervåningen på sina feta arslen och bara väntade på att bli uppassade, fy fan … det är verkligen synd om mig.

Beata hade använt sig av Emotionellt-tänkande

När du tar din känsla som bevis för hur saker och ting är så använder du dig av den Kognitiva förvrängningen – Emotionellt-tänkande

Duh! — Kom igen, känner jag något så känner jag det!!!!

– MEN, hallå om jag känner någonting så ÄR det så, det är inget snack om saken!!

Ja, det kan verkligen kännas som att du har rätt, det känns i hela kroppen och då är det väldigt lätt att dras med av emotionen och bli övertygad om att den stämmer överens med hur det faktiskt är.

Men när du över-litar på dina känslor och ser dem som en guide/facit för hur verkligheten är, så bygger du lätt upp en parallell verklighet som du tror stämmer, och visst den kan stämma, men det är mycket troligt att den är felaktig.

Hur gör jag då för att inte tolka mina känslor som fakta?

Lär dig den enkla formlen F – T – K (Faktiskt händelse – Tolkning – Känsla)

En Faktiskt händelse händer i Beatas värld, hennes bonusfamilj satt ned. Beata gör en av många möjliga Tolkningar att hon behandlas felaktigt och hennes tolkning leder till en Känsla i hennes kropp av pulserande frustration?

Denna process går blixtsnabbt och vips är hon inne i en känsla och om hon nu tolkar denna känsla som fakta så är hon fast, använd därför F-T-K modellen baklänges i dessa fyra steg:

Ta ett andetag och notera vad du Känner
Påminn dig själv om att det endast är en känsla du känner och inte fakta
Undersök vilka alternativa Tolkningar som är möjliga att göra… är du redan triggad så kan det kännas omöjligt att göra en annan tolkning … lugna då istället ner dig genom att bryta ditt tillstånd, vänta ut det, gör något annat
När du lugnat ner dig skriv då ned så många alternativa tolkningar du kan komma på till den Faktiska händelsen, dessa tolkningar kan komma väl till pass nästa gång du använder emotionellt-tänkande i en liknande situation.

Summering

Problemet med att se dina känslor som fakta är att du tenderar att sluta undersöka motsägande information, eftersom du ju HAR RÄTT.

Fråga till dig som läser

Vid vilka tillfällen i ditt liv använder du emotionellt-tänkande och anser att när du känner något så är det bevis för hur det är?

Lycka till med att undersöka verkligheten

24 december, 202124 oktober, 2023

35 – Kognitiva förvrängningar – Borde-tänkande (God Jul)

Kristin hade förberett julafton in i minsta detalj, hon hade kokat knäck, griljerat skinka, gjort hemrullade köttbullar, köpt nytt julpynt till den fantastiskt fina och perfekta Kungsgranen.

Klockan var 12:00 och snart skulle de komma, stora tjocka släkten och nu i år hade Kristin laddat till max, nu i år så måste alla vara glada och nöjda … och Gusten, Kristins farbror borde verkligen vara spiknykter i år annars skulle allt bli förstört.

De skulle titta på Kalle Anka 15:00 och Karl-Bertil 19:00 .. allihopa, tillsammans … och sedan skulle de avsluta kvällen med att spela monopol och äta Alladin-choklad, det var ett måste.

De skulle i år absolut undvika att prata om Elefanten i rummet, de känsliga och ouppklarade sakerna som alla visste låg emellan dem, nej i år skulle de bara prata om fina, roliga och härliga minnen.

Hon ville verkligen undvika de senaste årens drama som julen inneburit, i år fick inget gå fel, det måste bli bra, alla måste vara glada.

Kristin hade använt sig av Borde/Måste-tänkande

Albert Ellis som grundade Rational Emotive Behavior Therapy, den första kognitiva beteendeterapin, menade att om en person upplever psykiskt jobbiga känslor så är de känslorna till mångt och mycket resultatet av irrationella tankar och övertygelser.

När vi tänker irrationella tankar, som Borde-taänkande om de situationer och händelser vi är med om, så mår vi oftast/alltid dåligt.

Tankar och övertygelser som innehåller ord som måste, borde, behöver, orsakar ofta problem då de framkallar en rigid, oflexibel och extrem hållning till hur livet måste vara.

Oflexibiliteten som dessa irrationella tankar skapar i dig gör att du har väldigt svårt att anpassa dig till verkligheten som den är här och nu,

I Borde/Måste-tänkande ska verkligheten anpassas efter dig och dina borden och måsten.

Vad är botemedlet mot Borde-tänkande?

Botemedlet handlar om att anamma flexibla synsätt kring dig själv, andra och världen som du lever i här och nu.

Följande exempel är några sätt jag rekommenderar att du testar om det är så att du tenderar att leva i en värld av måsten och borden.

Lägg märke till ditt språk
- Ersätt ord som “borde”, “måste”, “behöver” med ord som “föredrar”, “önskar”, “vill”
Begränsa ditt bekräftelsesökande
- Testa om du kan klara av att uppleva exempelvis, Jul, utan att du måste få bekräftelse från alla att de har kul enligt dina kriterier?
Förstå på djupet att världen runt omkring dig inte spelar enligt dina regler
- Faktum är att andra människor har sina egna regelverk för hur saker och ting ska vara, hur Julen ska firas etc.
- Hur mycket du än kräver att alla ska vara med och titta på Kalle, vara glada, prata om roliga minnen och spela Monopol så kanske de andra har andra preferenser för hur en bra jul ska firas.
- Om du kan ge andra människor rätten att inte behöva leva enligt din standard och dina regler så kommer du känna dig mycket mindre sårad när de ”misslyckas” att leva enligt ditt regelverk.
Behåll dina ideal men skippa dina rigida krav på hur andra och världen Måste vara för att du ska må bra
- Fortsätt agera i enlighet med hur du skulle vilja att det var, men lägg ned att bli deprimerad och irriterad när saker inte blir som de måste vara enligt dina regler

Summering

När du har rigida krav på hur saker måste vara så har du skapat en begränsad/minimal marginal för variation i ditt liv.

Du bäddar för att vara lättkränkt, sårbar och uppleva en emotionell bergochdalbana när saker inte går din väg.

Så några råd till oss alla nu i jul och möjligen hela 2022:

Stanna upp en stund, även fast det kanske är kaos runt om kring dig, bara stanna upp.
Ta några djupa andetag och känn hur acceptansen sprider sig i din kropp
Upplev nuet, lev och ta vara på nuet, se och känn magin som finns just i denna stund.

Från mig till er alla, en riktigt God jul

20 december, 20216 november, 2022

34 – Kognitiva förvrängningar – Tankeläsning

En man jag känner faciliterade nyligen ett möte och under mötets gång noterade mannen att några av deltagarna satt med armarna i kors och det är ju inga problem, folk får väl sitta hur dom vill … eller …. ?

Sättet att sitta med armarna i kors omvandlades dock och förvrängdes i mannens tankevärld till att betyda att dessa personer inte gillade hans budskap samt att de med största sannolikhet inte heller gillade honom som person …

… adderat till detta tittade några av deltagarna även på klockan på ett enligt mannen utstuderat sätt vilket gjorde att mannen nu med säkerhet visste att deltagarna ville att han skulle avlägsna sig från rummet omedelbart och aldrig mer visa sig där igen.

Mannen hade använt dig av den Kognitiva förvrängningen – Tankeläsning.

Mind-Reading' A.I. Produces a Description of What You're Thinking About | Digital Trends

Om Tankeläsning

Du kan aldrig veta vad en annan person tänker, därför är det är av stor vikt att du tar dina antaganden om folks tankar med en nypa eller snarare en grävskopa salt.

Hur gör jag för att minimera min tankeläsning?

Ta kontroll över dina tendenser att tankeläsa genom någon av följande tekniker:

1 – Fundera ut några alternativa orsaker och betydelser till det du observerar

Personen som sitter med armarna i kors kanske tycker det är skönt att sitta på det viset

2 – Överväg det faktum att dina antaganden faktiskt kan vara fel

Har du verkligen vattentäta bevis för att de vill att du aldrig mer visar dig där igen? Är ditt antagande logiskt och rimligt? Har du någon gång haft fel i ditt liv?

3 – Inhämta mer information

Kan du stanna upp under mötet och fråga gruppen vad de behöver just nu?

Det kanske är så att de bara behöver en bensträckare … kan det vara så?

Har du som läser detta inlägg, läst tankar någon gång?

Om du kommer på dig själv att “veta” vad någon annan tänker om dig, låt följande fråga då ringa i dina öron …

Enligt vem, tror jag detta?

Är svaret, enligt dig, ställ då några frågor för att ta reda på vad som faktiskt pågår

Obs, mannen i exemplet var jag 🙂