Kartan av verkligheten-arkiv

7 januari, 20226 november, 2022

38 – Mål och din strävan efter att uppnå mål

Jag pratade med min käre far härom dagen och han berättade om när han arbetade på Ericsson under 80-talet och de inför det kommande året skulle träffas för att gemensamt ta fram mål.

Min far berättade att han älskade att delta på dessa events eftersom de höll till på fina kursgårdar, bjöds på god mat och bastumöjligheter.

Det min far INTE gillade var målsättnings-arbetet och han uttryckte det så fint …

– ”Nu skulle man krysta fram något mål igen för att göra cheferna nöjda”

Han gillade helt enkelt inte denna typ av målsättningsarbete, han gillade endast att göra det han blev tillsagd och jobba på.

Tankestil/Metaprogram – Målsträvan

Michael L Hall PhD har i sin bok – “Figuring out people” beskrivit 60 olika tankestilar och en av dessa tankestilar, handlar om sättet vi tänker kring mål.

Michael beskriver 3 olika sätt att tänka kring mål på

Skeptisk till mål
Optimerar vägen fram till mål
Perfektionistisk syn på mål

Meta program #40 in Figuring out people – Michal L Hall

Skeptisk till mål

De personer som tycker det är jobbigt att “krysta fram” mål och kanske även jobbigt att sträva efter att uppnå mål, kommer reagera på liknande sätt som min far gjorde i det inledande exemplet, de kommer reagera med tvivel, skepticism och troligtvis få en negativ känsla innan de ens börjat ta fram några mål.

De som befinner sig på denna ända av skalan gillar helt enkelt inte att hålla på med mål, de tror inte på att sätta mål.

Varför ska man hålla på och fundera på framtiden, det blir ju ändå som det blir.

Michael har i den senaste uppdateringen av denna tankestil nämnt att de som är skeptiska till mål i många fall är utbrända perfektionister som tappat tron på mål.

Optimerar vägen till mål

De som befinner sig i mitten av denna skala gillar att sätta mål, gillar att bryta ned sina mål i delmål, de vill uppleva små segrar på vägen mot det stora målet.

Vanligt bland dessa människor är att de tycker om själva processen att ta sig mot mål och att den nästan är lika kul som slutmålet.

De sätter inte bara ett slutmål utan också delmål samt mål på exempelvis:

Hur kul de ska ha på vägen,
Vad de ska lära sig
Hur de ska jobba på relationerna i gruppen

De är helt enkelt oerhört kreativa i målprocessen och tycker den i sig är kul och kreativ.

Visa källbilden — *Bob Bodenhamer som är medförfattare till boken “Figuring out people”*
*Säger om denna position skalan:*

– When planning a vacation, enyoy the packing as much as the actual vacation”

Denna position på skalan kan förstås som det mesta i livet överdrivas. OM vi exempelvis antar en överdrivet positiv och tillåtande attityd kring målprocessen kan det bli så att vi skapar alltför lätta mål som saknar en riktig utmaning vilket i sin tur leder till att vi inte plockar de allra bästa och mest effektiva beteendena i strävan mot att nå mål.

Perfektionistisk syn på mål

När vi i målprocessen söker perfekt utformade mål som är formulerade helt klanderfritt enligt SMART modellen eller någon annan målmodell är det troligt att vi arbetar utifrån denna position på skalan.

När du anammar det perfektionistiska synsättet på mål och strävan mot mål så kommer du aldrig vara helt nöjd med ditt målarbete eller din prestation, det finns alltid någonting du kunde gjort bättre och det finns alltid någonting som dina kollegor kunde gjort bättre.

De som befinner sig här på skalan sätter ofta sina mål orealistiskt högt vilket leder till en konstant känsla av frustration.

Du ser slutmålet som det enda som ska uppnås och räknar bort triviala saker som att ha kul på vägen.

Kraven på att nå de högt satta målen gör att dessa personer ofta dömer sig själva och andra oerhört hårt när de inte uppnår målen, dömandet behöver inte alltid ta sig uttryck i hårda ord, det kan också vara så att dömandet endast sker på insidan.

Det egna inre dömandet leder till att man tenderar att skjuta upp aktiviteter som kan ta en mot målet, eftersom de aktiviteterna kanske inte kommer utföras perfekt och den risken vill man inte ta, därför skjuter de upp aktiviteterna och då också för stunden själv-dömandet.

När man befinner sig här på skalan är det man gjort aldrig bra nog, det går alltid att förbättra det, i sann perfektionistisk anda.

Konsekvensen av detta tänkande leder ofta till utbrändhet och utmattning.

Hur upptäcker jag var en person eller du själv befinner sig på skalan?

Genom att lyssna aktivt, lyssna efter ordval, tonfall och tankestilar/metaprogram.

Lyssna efter just detta tankemönster genom att ställa frågor till personen kring deras syn på mål och framtidsdrömmar/visioner och lyssna noga hur de svarar, hur de pratar om mål, hur de ser och känner kring mål och försök lista ut var på skalan de befinner sig …

Du kan också ställa frågorna till dig själv och spela in dina svar, lyssna och analysera dina svar

Hur byter jag position i denna skala?

Det mest troliga är att du vill komma bort från skeptiskt eller perfektionistiskt förhållningssätt kring mål till det avslappnade lustfyllda förhållningssättet.

1 – Fundera först ut varför du vill ha ett avslappnat förhållningssätt kring mål.

2 – Beskriv för dig själv hur du då kommer tänka, känna och agera kring mål när du är i mitten av skalan.

3 – Fundera på om detta förhållningssätt är bra för dig och de runt omkring dig

4 – Ge dig själv tillåtelse att testa den nya positionen i skalan under en period

Hur ska jag bemöta och coacha en person till mittenpositionen?

När du skapat dig ett hum om en persons position på skalan, testa då att matcha den personens kommunikationsstil, ordval, tonfall och kroppsspråk.

Gör som Shelle Rose Charvet lär ut i sina kurser, ”gå till den personens mentala busshållplats”

Följ, följ, följ personens sätt för att skapa likhetskänsla och personkemi, sen kan du leda och bjuda in personen till att överväga om hen möjligen vill njuta av att sätta mål och sträva att uppnå mål.

Varifrån kommer denna tankestil?

Hur vi tänker kring mål är ett inlärt tankesätt, vi lär oss detta genom att modellera och titta på hur våra viktiga vuxna tar sig an mål när vi är små, vi lär oss också om mål genom vad vi belönats och bestraffats för kopplat till mål och måluppfyllnad.

Kopplingar till andra blogginlägg

Desto mer en person använder sig av den kognitiva förvrängningen Borde/Måste tänkande eller Tankestilen Modus operandi #38 och orden måste, borde och behöver desto större är risken för ett perfektionistiskt tänkande.

Lycka till med att ha kul att sätta dina mål och framförallt njuta av vägen att nå dem

31 december, 20216 november, 2022

37 – Att sätta mål

I boken “Alice i underlandet” av Lewis Carroll hittar vi följande citat från en scen då Alice möter katten …

– Alice: kan du vara snäll och tala om för mig vilken väg jag ska gå härifrån

– Katten: det beror en hel del på vart du vill komma

– Alice: Jag bryr mig inte särskilt mycket om vart jag kommer

– Katten: Då spelar det inte så stor roll vilken väg du tar

Varför ska jag sätta mål?

Du behöver absolut inte sätta några mål, du kan leva på och uppleva livet och det som händer dig, du kan vara en person som följer med strömmen och hamnar någonstans, gör någonting med några personer, det är upp till dig, MEN om du vill påverka var du bor, påverka vad du gör, påverka vilka du umgås med, påverka ditt liv helt enkelt då ska du sätta dig i förarsätet, regissörsstolen eller styrpulpeten i ditt liv och det börjar med att du sätter dina mål, som du fyller med din passion och ditt driv.

Vision, effektmål och aktivitetsmål?

Det finns många sätt att beskriva mål på, men det börjar med att formulera någon slags önskedröm och vision, en riktning som du vill gå mot.

Visionen ska tända dig, det ska vara som en eld i baken som driver dig i rätt riktning, något du strävar efter.

Affärsidé och vision – verksamhetens ryggrad | Motivation.se - Motivation.se

När du har en vision så börjar målarbetet och det handlar o att bryta ned visionen i någonting som du kan uppnå, eller som Napoleon Hill sa

– “Ett mål är en dröm/vision med en deadline”

Ett mål är konkret, mätbart och tydligt, du vet när du har uppnått ett mål.

När du har klart för dig vilket mål du vill uppnå – ett så kallat effektmål, då är det dags att bryta ned detta effektmål i aktiviteter det du behöver göra för att uppnå ditt mål – dina aktivitetsmål?

Men, hur tar jag reda på vad jag vill?

Det finns många sätt att ta reda på vad du vill, min favorit är Gungstolstestet:

Gungstolstestet: Tänk dig in att du sitter i gungstolen och är 85 år och berättar om ditt liv för någon …
- Vad berättar du då?

Jag brukar använda mig av Gungstolstestet för att formulera min vision och mina drömmar, slappna av och tänk dig att du är 85 år och sitter där i gungstolen och berättar för ditt barnbarn som sitter i knät och vill veta vad du har gjort i ditt liv, detta är ett gyllene tillfälle att ge dig själv råd från en framtida position.

Om du tycker Gungstolstestet känns mindre lätt och lite lätt makabert så kan du testa att besvara några av följande frågor:

Om du hade obegränsat med tid och resurser, hur skulle du då vilja att ditt liv såg ut och kändes?
Om du skulle skräddarsy ditt arbete, dina relationer och din fritid, hur skulle de då se ut och kännas? Vad hör du för ljud då?

Låt dessa frågor vara med dig under en tid, skriv, kontemplera, fundera och diskutera.

När du ringat in det som är viktigt för dig, då är det dags att formulera dina mål och här finns det mängder av olika målmodeller att ta hjälp av:

SMART – mål
- Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta
Från X till Y när
- Från ett nuläge till ett önskat läge senast ett visst datum
Välformulerat resultat (min favorit)
- 10 steg för att skapa välformulerade mål

Välformulerat resultat

Jag ska nu förklara hur du skapar välformulerade mål och går mot välformulerade resultat och hur du kan använda Robert Dilts – SCORE-modell som inspiration och kartbild för att underlätta denna process.

För att förflytta dig mot ett välformulerat och önskat resultat behöver du samtidigt veta var du är nu och vad du rör dig bort ifrån.

Dilts modell ger oss ett tydligt sätt att tänka vad vi förflyttar oss bort ifrån och vad vi förflyttar oss mot/till dvs det önskade resultatet.

Beskriv ditt mål i positivt språkbruk:
1. Beskriv det du vill ha i det önskade tillståndet? (Toward motivation SCORE) (OBS undvik att beskriva det du inte vill ha.)
2. Beskriv ditt nuläge och vad du vill bort ifrån (Present State SCORE & away from)
3. Vad är skillnaden mellan ditt nuläge och ditt önskade läge, hitta/skapa optimal spänning mellan motivation bort ifrån och motivation till? (Hur lång är pilen i SCORE)
Uttryck målet i sinnesbaserade termer och i presens (Nutid):
1. Vad ser, hör och känner du när du har det du vill ha, ju tydligare sinnebild av målet desto bättre(Desired State SCORE)
Kontexten:
1. Beskriv sammanhanget där du upplever målet: När? Var? Med vem? (Desired State SCORE)
2. I vilket sammanhang eller kontext är detta resultat lämpligt? (Desired State SCORE)
3. I vilket sammanhang är detta resultat inte lämpligt?
Tidsram:
1. När ska du ha nått ditt önskade resultat? (Desired State SCORE)
2. Vilka tidssteg finns på vägen? (Pilen i SCORE)
3. Är denna tidsram realistisk och genomförbar? (Pilen i SCORE)
Åtgärder steg för steg:
1. Beskriv de specifika steg, stadier, och beteenden som kommer att flytta dig närmare ditt resultat. Använd konkreta verb undvik alltför svävande ord. (Pilen i SCORE)
2. Vilka är etapperna? Är detta resultat nedbrutet i tillräckligt små bitar så att du kan känna att varje bit är genomförbar? (Pilen i SCORE)
Inom din makt och kraft:
1. Beskriv de steg, stadier och beteenden som är inom din egen kontroll som du kan initiera och kontrollera. (Pilen i SCORE)
2. Vilka steg kan du inte kontrollera? Vilket stöd behöver du från vem?
3. Är resultatet något som du själv kan starta och upprätthålla? Har du makt och förmåga att nå detta mål? (Pilen i SCORE)
Resurser inre och yttre:
1. Beskriv de resurser du behöver för att nå ditt resultat, inre resurser/tillstånd och yttre resurser som pengar, tid etc? (Resources i SCORE)
2. Vem behöver du bli/vara som(förebild)? (Resources i SCORE)
3. Vem i din närhet har uppnått detta resultat? (Resources i SCORE)
4. Har du någonsin haft eller gjort det här eller något liknande förut? (Resources i SCORE)
5. Vad hindrar dig från att röra dig mot det och uppnå det nu? (Resources i SCORE)
6. Hur går du runt hindren?
Beskriv resultatet övertygande och motiverande:
1. Beskriv resultatet/målet med ett språk som motiverar dig mycket, använd ord som är värdeladdade för dig. (Toward motivation SCORE)
2. Är resultatet nu superlockande? (Toward motivation SCORE)
3. Är det något du verkligen, verkligen VILL lyckas med? (Toward motivation SCORE)
4. Kommer denna plan få dig att hoppa upp ur sängen på morgonen och agera? (Toward motivation SCORE)
5. Hur mycket vill du egentligen ha det här på en skala mellan 0 och 10, där 10 = max.(Toward motivation SCORE)
6. Vad behöver du göra för att göra det, om möjligt, ännu mer motiverande för dig?(Toward motivation SCORE)
Ekologiskt balanserat:
1. Beskriv nu till sist ditt resultat på ett sätt som är balanserat, hållbart och ekologiskt för dig och de personer som påverkas av dina mål.
2. Är det önskade resultatet ekologiskt/hållbart?
3. Vad kommer du att tjäna på det? (Toward motivation SCORE)
4. Vad kommer du att komma bort ifrån? (Away motivation SCORE)
5. Är det möjligt för dig att nå?
6. Tar målet hänsyn till din hälsa, dina relationer etc.? (Toward motivation SCORE)
7. Finns det någon del av dig som protesterar mot att genomföra detta resultat?
Bevisförfarande:
1. Beskriv hur du vet när du har uppnått ditt mål, vilka beviskriterier ska du sätta upp för dig själv?
2. Hur vet du att du nått ditt önskade resultat?
3. Hur ska du fira ditt mål?

Vikten av att bryta ned sitt mål i hanterbara delar

Summering

Börja med att skapa en riktning i ditt liv genom exempelvis Gungstolstestet
Bryt sedan ned din vision och riktning i konkreta mål med hjälp av Välformulerat resultat
Sätt igång och GÖR, Agera eller som Tony Robbins säger:

TAKE MASSIVE ACTION!!

Lycka till och Gott nytt år

28 december, 20216 november, 2022

36 – Kognitiva förvrängningar – Emotionellt-tänkande

Beata stod i köket och kände frustrationen i kroppen pulsera, den bekanta känslan rusade runt i kroppen, hon var utanför igen, bortglömd och ratad … förbannade bonusfamilj.

Hon var rasande, hon kände det nu i hela kroppen och känslan var beviset på att hon behandlades på ett felaktigt sätt av övriga familjen, som satt där på nedervåningen på sina feta arslen och bara väntade på att bli uppassade, fy fan … det är verkligen synd om mig.

Beata hade använt sig av Emotionellt-tänkande

När du tar din känsla som bevis för hur saker och ting är så använder du dig av den Kognitiva förvrängningen – Emotionellt-tänkande

Duh! — Kom igen, känner jag något så känner jag det!!!!

– MEN, hallå om jag känner någonting så ÄR det så, det är inget snack om saken!!

Ja, det kan verkligen kännas som att du har rätt, det känns i hela kroppen och då är det väldigt lätt att dras med av emotionen och bli övertygad om att den stämmer överens med hur det faktiskt är.

Men när du över-litar på dina känslor och ser dem som en guide/facit för hur verkligheten är, så bygger du lätt upp en parallell verklighet som du tror stämmer, och visst den kan stämma, men det är mycket troligt att den är felaktig.

Hur gör jag då för att inte tolka mina känslor som fakta?

Lär dig den enkla formlen F – T – K (Faktiskt händelse – Tolkning – Känsla)

En Faktiskt händelse händer i Beatas värld, hennes bonusfamilj satt ned. Beata gör en av många möjliga Tolkningar att hon behandlas felaktigt och hennes tolkning leder till en Känsla i hennes kropp av pulserande frustration?

Denna process går blixtsnabbt och vips är hon inne i en känsla och om hon nu tolkar denna känsla som fakta så är hon fast, använd därför F-T-K modellen baklänges i dessa fyra steg:

Ta ett andetag och notera vad du Känner
Påminn dig själv om att det endast är en känsla du känner och inte fakta
Undersök vilka alternativa Tolkningar som är möjliga att göra… är du redan triggad så kan det kännas omöjligt att göra en annan tolkning … lugna då istället ner dig genom att bryta ditt tillstånd, vänta ut det, gör något annat
När du lugnat ner dig skriv då ned så många alternativa tolkningar du kan komma på till den Faktiska händelsen, dessa tolkningar kan komma väl till pass nästa gång du använder emotionellt-tänkande i en liknande situation.

Summering

Problemet med att se dina känslor som fakta är att du tenderar att sluta undersöka motsägande information, eftersom du ju HAR RÄTT.

Fråga till dig som läser

Vid vilka tillfällen i ditt liv använder du emotionellt-tänkande och anser att när du känner något så är det bevis för hur det är?

Lycka till med att undersöka verkligheten

24 december, 202124 oktober, 2023

35 – Kognitiva förvrängningar – Borde-tänkande (God Jul)

Kristin hade förberett julafton in i minsta detalj, hon hade kokat knäck, griljerat skinka, gjort hemrullade köttbullar, köpt nytt julpynt till den fantastiskt fina och perfekta Kungsgranen.

Klockan var 12:00 och snart skulle de komma, stora tjocka släkten och nu i år hade Kristin laddat till max, nu i år så måste alla vara glada och nöjda … och Gusten, Kristins farbror borde verkligen vara spiknykter i år annars skulle allt bli förstört.

De skulle titta på Kalle Anka 15:00 och Karl-Bertil 19:00 .. allihopa, tillsammans … och sedan skulle de avsluta kvällen med att spela monopol och äta Alladin-choklad, det var ett måste.

De skulle i år absolut undvika att prata om Elefanten i rummet, de känsliga och ouppklarade sakerna som alla visste låg emellan dem, nej i år skulle de bara prata om fina, roliga och härliga minnen.

Hon ville verkligen undvika de senaste årens drama som julen inneburit, i år fick inget gå fel, det måste bli bra, alla måste vara glada.

Kristin hade använt sig av Borde/Måste-tänkande

Albert Ellis som grundade Rational Emotive Behavior Therapy, den första kognitiva beteendeterapin, menade att om en person upplever psykiskt jobbiga känslor så är de känslorna till mångt och mycket resultatet av irrationella tankar och övertygelser.

När vi tänker irrationella tankar, som Borde-taänkande om de situationer och händelser vi är med om, så mår vi oftast/alltid dåligt.

Tankar och övertygelser som innehåller ord som måste, borde, behöver, orsakar ofta problem då de framkallar en rigid, oflexibel och extrem hållning till hur livet måste vara.

Oflexibiliteten som dessa irrationella tankar skapar i dig gör att du har väldigt svårt att anpassa dig till verkligheten som den är här och nu,

I Borde/Måste-tänkande ska verkligheten anpassas efter dig och dina borden och måsten.

Vad är botemedlet mot Borde-tänkande?

Botemedlet handlar om att anamma flexibla synsätt kring dig själv, andra och världen som du lever i här och nu.

Följande exempel är några sätt jag rekommenderar att du testar om det är så att du tenderar att leva i en värld av måsten och borden.

Lägg märke till ditt språk
- Ersätt ord som “borde”, “måste”, “behöver” med ord som “föredrar”, “önskar”, “vill”
Begränsa ditt bekräftelsesökande
- Testa om du kan klara av att uppleva exempelvis, Jul, utan att du måste få bekräftelse från alla att de har kul enligt dina kriterier?
Förstå på djupet att världen runt omkring dig inte spelar enligt dina regler
- Faktum är att andra människor har sina egna regelverk för hur saker och ting ska vara, hur Julen ska firas etc.
- Hur mycket du än kräver att alla ska vara med och titta på Kalle, vara glada, prata om roliga minnen och spela Monopol så kanske de andra har andra preferenser för hur en bra jul ska firas.
- Om du kan ge andra människor rätten att inte behöva leva enligt din standard och dina regler så kommer du känna dig mycket mindre sårad när de ”misslyckas” att leva enligt ditt regelverk.
Behåll dina ideal men skippa dina rigida krav på hur andra och världen Måste vara för att du ska må bra
- Fortsätt agera i enlighet med hur du skulle vilja att det var, men lägg ned att bli deprimerad och irriterad när saker inte blir som de måste vara enligt dina regler

Summering

När du har rigida krav på hur saker måste vara så har du skapat en begränsad/minimal marginal för variation i ditt liv.

Du bäddar för att vara lättkränkt, sårbar och uppleva en emotionell bergochdalbana när saker inte går din väg.

Så några råd till oss alla nu i jul och möjligen hela 2022:

Stanna upp en stund, även fast det kanske är kaos runt om kring dig, bara stanna upp.
Ta några djupa andetag och känn hur acceptansen sprider sig i din kropp
Upplev nuet, lev och ta vara på nuet, se och känn magin som finns just i denna stund.

Från mig till er alla, en riktigt God jul

20 december, 20216 november, 2022

34 – Kognitiva förvrängningar – Tankeläsning

En man jag känner faciliterade nyligen ett möte och under mötets gång noterade mannen att några av deltagarna satt med armarna i kors och det är ju inga problem, folk får väl sitta hur dom vill … eller …. ?

Sättet att sitta med armarna i kors omvandlades dock och förvrängdes i mannens tankevärld till att betyda att dessa personer inte gillade hans budskap samt att de med största sannolikhet inte heller gillade honom som person …

… adderat till detta tittade några av deltagarna även på klockan på ett enligt mannen utstuderat sätt vilket gjorde att mannen nu med säkerhet visste att deltagarna ville att han skulle avlägsna sig från rummet omedelbart och aldrig mer visa sig där igen.

Mannen hade använt dig av den Kognitiva förvrängningen – Tankeläsning.

Mind-Reading' A.I. Produces a Description of What You're Thinking About | Digital Trends

Om Tankeläsning

Du kan aldrig veta vad en annan person tänker, därför är det är av stor vikt att du tar dina antaganden om folks tankar med en nypa eller snarare en grävskopa salt.

Hur gör jag för att minimera min tankeläsning?

Ta kontroll över dina tendenser att tankeläsa genom någon av följande tekniker:

1 – Fundera ut några alternativa orsaker och betydelser till det du observerar

Personen som sitter med armarna i kors kanske tycker det är skönt att sitta på det viset

2 – Överväg det faktum att dina antaganden faktiskt kan vara fel

Har du verkligen vattentäta bevis för att de vill att du aldrig mer visar dig där igen? Är ditt antagande logiskt och rimligt? Har du någon gång haft fel i ditt liv?

3 – Inhämta mer information

Kan du stanna upp under mötet och fråga gruppen vad de behöver just nu?

Det kanske är så att de bara behöver en bensträckare … kan det vara så?

Har du som läser detta inlägg, läst tankar någon gång?

Om du kommer på dig själv att “veta” vad någon annan tänker om dig, låt följande fråga då ringa i dina öron …

Enligt vem, tror jag detta?

Är svaret, enligt dig, ställ då några frågor för att ta reda på vad som faktiskt pågår

Obs, mannen i exemplet var jag 🙂

18 december, 20216 november, 2022

Förebilder – Farfar

Idag skulle min farfar, Lars Olsson fyllt 112 år, jag tycker det är viktigt att hedra de som gick före i släktledet.

Min farfar var en mycket snäll, trygg och godhjärtad man, han var torparson uppväxt i en familj med många syskon och han var äldsta sonen.

Han tog ansvar på torpet/gården hemma och fick rykte om sig att vara bra på att jobba. Min farfar fick därför erbjudande att köpa gården Tjärnberg av sin farbror och det gjorde han.

Han gifte sig med Ester några år senare och tillsamnans skapade de en trygg familj där min far växte upp.

Farfar skapade trygg atmosfär kring sig, den trygga atmosfären vill jag tacka dig för, farfar, den finns nedärvd i mig och betyder mycket.

Den gård du köpte av din farbror är såld, men skogen har jag nu tagit över och det har jag gjort med stolthet …

… du var Mellanskogare ut i fingerspetsarna och jag vet att du är stolt i din grav när du nu ser att jag brukar din skog vidare och dessutom jobbar på Mellanskog

Tack för allt Farfar❤️

17 december, 20216 november, 2022

33 – Kognitiva förvrängningar – Övergeneralisering

En person som jag känner väl berättade om när han var på tonårsdisco när han gick i 8:an.

Det var en kall decemberdag 1986 och personen jag känner och hans bästa kompis närmade sig högstadieskolans gymnastikhall där discot anordnades, ju närmare de kom discot desto mer spänd blev han i sin kropp, hans andning blev allt ytligare och intelligensen blev sämre och sämre …

När de gick in genom dörrarna såg han henne direkt … där var hon … tjejen som han varit hemligt förälskad i sedan 3:an … han kände hur hans tunga blev torr i munnen och han fick en stark känsla av nervositet, han bara ville bara gå därifrån … men ändå inte

Han ville bjuda upp henne …

MEN han hade ju bjudit upp en tjej på förra discot och hon hade ju sagt NEJ, så det var ju ingen idé … nej, beslutet var fattat i hans inre:

– Ingen tjej vill dansa med honom någon gång eftersom han är ful

… och hon med stort H skulle ju definitivt säga nej, det visste han.

Övergeneralisering – Förhastad slutsats

Personen i exemplet använde sig av den kognitiva förvrängningen – Övergeneralisering eller som vi i Sverige säger dagligdags, han drog en förhastad slutsats.

En Övergenerealisering känns igen i fraser som …

Detta händer Alltid
Det går Aldrig
Du är Jämt så …

och den förhastade slutsatsen är baserad på väldigt få exempel och inga empiriska studier

Gold fish leaping from one bowl to another — Jump into conclusions

Vad är medicinen mot Övergeneraliseringar?

Perspektivtänkande

Hur sann är egentligen tanken att INGEN tjej skulle vilja dansa med honom NÅGON GÅNG? Hur många tjejer finns det i världen och hur stor är sannolikheten att ingen vill dansa med honom någon gång?

Skjut upp den förhastade slutsatsen

Innan du drar alla tjejer över en kam på detta vis, kanske du ska fråga några till om de vill dansa med dig, skaffa dig motbevis och skjut på så vis upp din förhastade slutsats

Tänk specifikt

Behöver han vara ful och behöver det vara så att ingen vill dansa med honom eftersom EN tjej tackat nej till att dansa med honom på ETT disco?

Kan han verkligen dra denna slutsats efter att ha frågat en tjej på ett disco när han var 14 år?

Sammanfattningsvis

Att bli nekad en dans på ett disco när man är 14 år betyder inte att man är ful och att ingen tjej någonsin vill dansa med en.

Att döma ut dig själv som ful och oattraktiv efter en nekad dans är ingen bra strategi använd mer specifikt tänkande och fler exempel innan du drar en slutsats kring någonting.

En fråga till dig som läser

Vilka förhastade slutsatser har du dragit i ditt liv?

OBS – Killen i exemplet är såklart jag och idag är jag gift, så det gick ju bra😊

10 december, 20216 november, 2022

32 – Kognitiva förvrängningar – Hemsk-tänkande

En man jag känner fick en ögoninfektion för en tid sedan, tankarna hos mannen började snurra runt i huvudet och det var inte positiva, rationella och genomtänkta tankar utan snarare negativa, uppförstorade och automatiska tankar.

Ögoninfektionen förstorades i mannens tankevärld upp och det uppdagades i hans fantasivärld att en dödlig sjukdom upptäckts och att han bara hade veckor kvar att leva, hans negativa tankar ledde till negativa känslor i kroppen och att han till slut satt apatiskt i köket och skrev på sitt testamente.

Vad hade egentligen hänt?

Mannen hade använt sig av Hemskt-tänkande eller Katastroftänkande och det kändes sant för mannen, men det som faktiskt hade hänt var att han hade ett svullet ögonlock …

(… och psst, en salva gjorde att svullnaden gick ned på en dag.)

Vad är lösningen på Hemskt-tänkande?

Det sätt vi tänker på leder till de känslor vi känner …

Utifrån det så hänger kvaliteten på dina tankar ihop med kvaliteten på ditt liv här och nu

Här kommer några tips på hur du kan tänka för att komma runt Hemsk-tänkande

Perspektivtänkande

Visst en ögoninflammation kanske kan vara ett tecken på en allvarlig sjukdom, men det kan också vara endast en ögoninflammation, hur många av alla ögoninflammationer i världen är endast en ögoninflammation och hur många leder till döden inom ett par veckor?

Tänk logiskt och i perspektiv och överväg om det finns mindre dramatiska förklaringar av det som hänt.

Väg de “bevis” du har

Har du tillräcklig information för att dra den slutsats du dragit utifrån ditt Hemskt-tänkande, finns det bevis som motsäger den katastrof som du tänkt dig in i?

Fokusera på vad du kan göra nu

Vad kan du göra för att ta hand om din ögoninflammation, vilka kan du söka hjälp hos? Du skapar en annan känsla i kroppen när du fokuserar på vad du kan göra nu och gör det.

Vi människor är duktiga på att förutspå framtiden och ibland har vi lite väl livlig och katastrofinspirerad fantasi för vårt eget bästa.

Lycka till med att tänka i perspektiv, se vilka “bevis” du faktiskt har för din katastrof-tanke och fokusera på vad du faktiskt kan göra nu.

Obs mannen i exemplet är jag 😊

3 december, 20216 november, 2022

31 – Hur tänker du? Är du dum i huvudet?

Det är lätt hänt att ibland tycka att någon är dum i huvudet och ställa sig frågor som: Hur kan man tänka si, Hur tänker karln? Hur tänker hon?, Det är ju helt feltänkt och sjukt …

Fråga till dig som läser:

Har du någonsin tyckt att någon tänker helt galet och fel?

Jag har tänkt så ...

Jag har tyckt att personer tänker helt galet många gånger i mitt liv, detta trots att jag gått mängder av personlighetsutvecklande kurser och utbildningar där jag fått lära mig att det finns en positiv intention bakom varje beteende.

Skillnaden som gör stor skillnad för mig idag är att jag kommer på mig själv i ett tidigare skede och inte låter dessa fraser bli min sanning.

Jag landar numera allt oftare i sanningen och förståelsen att:

“Det är aldrig du som person som är fel, sjuk eller feltänkt, det är bara din ”karta” som behöver uppdateras.”

Att ha kognitivt fel

Ibland hemfaller vi människor till ett tänkande som inte hör hemma i ett vuxet och rationellt sätt att tänka utan mer hör hemma i barndomen.

Abraham Maslow menade att vi människor ibland har “kognitivt fel”, vi tänker helt enkelt fel ibland.

En person som studerade “feltänk” på djupet var Aaron Beck som på -60 talet studerade kognitiva förvrängningar och jag tänker under några bloggavsnitt skriva om dessa kognitiva förvrängningar och hur du och jag kan komma runt dem, uppdatera vårt tänkande och “tänka rätt”.

jag börjar i detta inlägg med en översikt över några kognitiva förvrängningar.

Kognitiva förvrängningar

Emotionellt tänkande

Det är ett tänkande där det du känner är sanningen. Du påverkas så starkt av det du känner i din kropp att du tar din känsla som ett bevis och en objektiv sanning. Vad du än känner så är det sant och du behöver inga empiriska fakta som bevis, din känsla räcker.

Övergeneralisering

Det är ett tänkande där en eller två händelser gör att du blixtsnabbt skapar en generell regel som säger att detta händer alltid, aldrig, hela tiden, överallt. Du drar helt enkelt en förhastad slutsats.

Allt eller inget tänkande

Du har tänker här i polariteter, du tänker i termer av antingen är det bra eller så är det dåligt, antingen är personen snäll eller så är personen dum. Gränslandet mellan bra/dålig, snäll/dum finns inte.

Etikett-tänkande

Du sätter etiketter på dig själv eller andra, som exempelvis: jag är misslyckad, jag är ful, jag är dum, han är knäpp, han är rasist, hon är galen.

När du sätter dessa etiketter på dig själv och andra har du definierat och fryst in en person i en etikett baserat på enormt bristfällig och förvrängd information.

Skyller på tänkande

Vi lägger skuld och skam på en person genom att skylla på att det är den personen som gör att vi mår som vi mår just nu.

“Du får mig att känna mig liten och korkad”

Tankeläsning

Jag vet vad du tänker just nu och jag gillar det inte, skärp dig …

Profet-tänkande

Jag vet hur det kommer gå när vi bjuder hem det där paret, han kommer bli full och prata om sitt tråkiga jobb och ni kommer prata om er kommande resa, så, Nej vi bjuder inte hem dem.

Personligt tänkande

Du kommer hem från jobbet och tycker dig känna av en stämning och undrar direkt vad du gjort och frågar …

– Vad har jag gjort som gör att du inte mår bra?

– Du har inte gjort någonting …

– Men det måste jag ha gjort annars skulle du ju inte må så här dåligt, det vet jag, Vad har jag gjort?

Hemskt-tänkande

Något har hänt och du tänker att nu kommer allt gå åt helvete för mig, det finns absolut ingen ljusning i slutet av tunneln.

Du ser allt i svart och det finns inget hopp alls i detta tänkande.

Borde-tänkande

Jag borde träna mer, du borde vara snällare mot mig, jag borde vara mer social på jobbet, du borde faktiskt informera mig om vad som händer här.

Du har fastnat i ett kravfyllt tänkande

Omöjlighetstänkande

Det går aldrig att lösa det där problemet, vi har provat och det gick inte bra alls, det ÄR omöjligt.

Avfärdar-tänkande

Någon kanske svarar an på ditt ovan nämnda omöjlighetstänkande:

– Ja men det gick ju faktiskt på det där andra företaget ..

– Ja, där ja, men det räknas ju inte.

Aaron Beck

“Om vårt tänkande kör fast genom skruvad symbolisk mening, ologiskt resonemang och felaktiga tolkningar, blir vi verkligt blinda och döva.”

A. Beck

24 juli, 202124 oktober, 2023

30 – Utlösande faktorer och Gummiband

Jag kommer berätta och resonera om utlösande faktorer och gummiband i detta blogginlägg. Med utlösande faktorer menar jag triggers eller stimuli och ordet gummiband använder jag som en metafor för den mekanism som ibland slungar oss människor tillbaka till tidigare händelser i våra liv, tidigare händelser i våra respektive uppväxter, rakt in i din och min inlärningshistorik.

Jag kommer prova att sätta ord på hur utlösande faktorer och gummiband kan ta gestalt en helt vanlig dag i Hässelbystrand och mer specifikt inom mig.

Vad är en utlösande faktor?

Vad är en utlösande faktor, stimuli eller trigger? Ja det är någonting som händer i stunden som jag har kopplat ihop, förknippat och associerat med någonting annat. En utlösande faktor är som on-knappen på en apparat. Dina eventuella barn, dina närmaste kompisar, dina nära och kära vet troligen vad du har för on-knappar, vad du går igång på.

Du vet troligen vad dina vänner har för on-knappar, om du gör på ett visst sätt så vet du att du kommer få se en viss respons hos din kompis.

Vetenskapsmannen Ivan Pavlov studerade och utförde psykologiska experiment kopplat till on-knappar/stimuli och respons.

Pavlov serverade sina hundar mat samtidigt som han ringde i en liten klocka, han upprepade denna procedur så många gånger att hundarna till slut förknippade den ringande klockan med mat och började utsöndra saliv endast genom att höra den ringande klockan.

… eller var det hundarna som studerade pavlov 😊😊

SDR Therapy Community | OMG Pavlov! I Love Your Great Big FAIL!

Vad är Gummibandseffekten?

Gummibandseffekten är en metafor som säger att vi alla har viktiga formerande händelser i våra liv som vi tenderar att återkomma till gång på gång när någonting händer som påminner oss om dessa händelser. Det är som om vi har fäst ett mentalt gummiband vid dessa händelser, ett gummiband som vi spänt till bristningsgränsen och när vi stöter på en utlösande faktor så snärtar gummibandet iväg och tar oss tillbaka till händelsen och vi upplever den igen på ett omedvetet plan.

Gummibandseffekten är en process som ofta äger rum när vi är satta under stress och press. Vi kan då snabbt och på ett omedvetet sätt mentalt återvända till det känslomässiga tillstånd vi lärde oss att använda som barn för att hantera situationen vi tolkade som läskig och otäck.

Inom Transaktionsanalys – TA antar man att det emotionella tillstånd som framträder i dessa situationer är det tillstånd som var funktionellt för oss som barn för klara av situationen.

Eget exempel

För att tydliggöra utlösande faktorer och gummibandseffekten och vad som kan hända så kommer här ett exempel från mitt eget liv.

Min frus son har kommunicerat med oss på ett vuxet sätt och varit jättetydlig med att han gärna vill att vi hör av oss innan vi kommer hem när vi har varit iväg på en semesterresa, eftersom han vill vara förberedd på saker som händer. Jag tycker det är en mycket bra och tydlig ram och denna ram har han med all önskvärd tydlighet förmedlat till oss, vi har hört och förstått den.

Till saken hör att jag och min fru är mycket mer spontana i våra ageranden och beteendemönster och gillar att “gå på känsla”. Vi vill vara fria och gillar inte att boxas in och styras på olika sätt, våra olikheter kan därför ofta orsaka diskussioner i vår vardag.

Våra diskussioner fungerar ibland som utlösande faktorer för mig. Utlösande faktorer som gör att jag då och då med ett spänt gummibands fart färdas rätt in i gamla barndomskänslor.

För en vecka sedan hände just detta, vi kom hem från en semesterresa och hade glömt att ringa och berätta detta, så när vi klev in i hemmet blev naturligtvis min frus son arg och irriterad på att vi inte hade ringt och meddelat vår hemkomst.

Detta resulterade i att jag gick och lade mig i min säng, surfandes på min mobil medans min fru och hennes son stängde dörren till köket, pratade, resonerade och löste situationen mellan dem på ett vuxet sätt, men jag …. jag slungades tillbaka i tiden.

Jag visste det inte medvetet där och då att jag slungades tillbaka i tiden, men omedvetet i min känsla slungades jag tillbaka i tid och rum och landade i mitt sovrum när jag var 6 år gammal och mina föräldrar bråkade som värst i köket på övervåningen.

Som 6-åring var jag rädd, ledsen och kände mig utanför där jag låg i min säng kramades min lilla tyghund och väntade och väntade …

… Jag andades knappt, jag bara längtade tills mina föräldrar skulle sluta bråka så att allt kunde bli bra och lugnt igen så jag kunde komma fram och ha kul med dem.

Som 50-åring liggandes i min säng, surfandes på min mobil visste jag inte att allt detta hände inom mig. Jag visste bara att jag kände en massa känslor, men jag var som kidnappad, totalt oförmögen att sätta ord på mina känslor. Jag blev arg och inom mig gav jag dem skulden för att jag nu mådde som jag mådde.

Gummibandseffekten hade gjort att jag nu var som en 6-åring i en 50-årings kropp, jag hittade inga ord, jag bara kände, jag kände att jag ville fly. Jag sa att jag ville vara själv, jag gick upp till torget, åt en pizza, drack en öl och köpte en glass, sen gick jag en lång promenad och var borta i fyra timmar.

När jag kom hem var jag fortfarande på något plan 6 år gammal, fastlåst i mitt 6-åriga tänkande, kännande och agerande, somnade jag arg och tyst och vaknade i samma tillstånd

Nästa morgon åt jag och min fru frukost och hon som är skolad inom Transaktionsanalys – TA började fråga hur jag mådde, fråga om min känsla jag hade i kroppen och om jag kände igen den …. efter lång tystnad och tvekan sa jag att det gjorde jag nog, jag har känt denna känsla förut.

– (Min fru)Är det en “Ersättningskänsla”? Alltså en känsla som du känner istället för att känna det du egentligen känner?

– (Jag)Ja, det är det nog, jag känner igen denna känsla … men vad känner jag egentligen???

– (Min fru)Varifrån känner du igen denna känsla?

– (Jag)Jag tror den påminner om när mina föräldrar bråkade när jag var liten

– (Min fru)Vad känner din lille inre pojke, tror du?

Jag satt tyst en lång stund och kände hur känslorna började röra sig nere i magen och upp genom ryggraden och upp i mina ögon och till slut brast det för mig … jag grät, jag grät av rädsla och helt plötsligt fick den egentliga känslan ta plats, den egentliga känslan fick finnas och ta gestalt och det kändes oerhört skönt, frigörande och underbart att äntligen få känna det jag känner och inte det jag som 50-åring borde känna.

Terapeuter: Därför är det viktigt att du förlåter den som kränkt dig | Hälsa | svenska.yle.fi

För mig var det som att sluta en energicirkel, det var som att fullborda någonting inom mig, min fru hade på ett mycket varsamt sätt guidat mig tillbaka till ursprungskänslan och jag kunde nu som 50 åring känna ursprungskänslan och låta den komma fram och släppa den.

Detta kan möjligen låta ologiskt för dig som läser, men vissa känslor som vi går omkring och känner dagligdags är ologiska och märkliga, därför att de inte är relevanta till situationen här och nu utan relevanta till en situation där och då i din levnadshistoria.

Min lärare och mentor, Michael L Hall PhD, brukar säga att det som händer inom oss inte är logiskt utan det är Psyko-logiskt dvs logiskt baserat på vår historia, vad vi varit med om, vår inlärningshistorik.

Några frågor till dig som läser att fundera kring

Vilka omotiverade/ej relevanta känslotillstånd brukar du ofta eller ibland hamna i?
- Deprimerad?
- Skyldig?
- Nojjig?
- Ensam?
- Oroad?
Vilka vardagliga händelser kan utlösa en sådant känslotillstånd i dig?
Vilka händelser i din barndom återkommer du till ofta när du berättar om dig och din uppväxt? Vilka episoder har du varit med om där dina omotiverade/ej relevanta känslotillstånd var relevanta?
Vad kände du egentligen där och då, tror du?
- Ledsen
- Rädd
- Arg
- Glad
Prova att stanna upp när du blir triggad i vardagen in i ett sådant känslotillstånd känn efter om det du känner är relevant till situationen här och nu, eller om det hör till en situation i din barndom. Prova att känna den känsla du egentligen känner, acceptera den, sätt något ord på den, låt den ta plats